Opinionsnämnden för massmedier gav fem fällande och två friande beslut på årets första möte. Tre av besluten kan anses vara av policykaraktär.
Två av anmälningarna gällde valkompasser. Både Etelä-Suomen Sanomat och Yle ansågs ha underlåtit att informera användarna om att det bland de partier och grupperingar som i ett tidigt skede lyftes fram i rekommendationerna inte alls fanns några valmansföreningar. Nämnden ansåg att användarna kunde få en vilseledande bild av vilka grupper som ställde upp i valet. Detta utgjorde ett väsentligt sakfel, och därför gav nämnden båda medierna ett fällande beslut.
Ett friande beslut som gällde annonsautomatik och Helsingin Sanomat kan också anses vara av policykaraktär. På tidningens webbplats publicerades på startsidan en journalistisk artikel och en nativeannons under varandra, båda handlade om samma influencerfamilj. Nämnden konstaterade att redaktionen i praktiken saknade möjligheter att förhindra det inträffade, men att man reagerade snabbt efter publiceringen. I sitt beslut betonade nämnden att mediekoncerner som förbundit sig till självregleringen måste lösa problem kopplade till nuvarande och framtida annonstekniker, eftersom sådana här fall riskerar att undergräva allmänhetens förtroende för journalistikens oberoende. Fallet delade nämnden och avgjordes med rösterna 9–5. De som röstade för ett fällande ansåg att den digitala annonsen och det redaktionella materialet inte skildes åt på det sätt som Journalistregel 16 förutsätter.
Tidningen Seiska fick ett fällande beslut för en artikel om prinsparet av Wales, där rubrik, bildval och bildtext kunde ge intrycket att en händelse som i verkligheten inträffat flera år tidigare var ny. Helsingin Sanomat fick ett fällande beslut för att inte ha rättat ett väsentligt sakfel, och Orimattilan Sanomat för att ha publicerat intervjuuttalanden trots att den intervjuade ansåg sig ha undanbett sig en intervju. Det andra friande beslutet gavs till Turun Sanomat i ett fall där en journalist i en analys bedömde att en lokal politisk aktör hade ljugit. Nämnden ansåg att det rörde sig om en tolkning som journalisten hade grund för.
Mera information:
JSN:s ordförande Eero Hyvönen, [email protected].
Nämndens nästa möte hålls den 8 april 2026.
Opinionsnämnden för massmedier är ett organ som inrättats av medieutgivare och journalister för att tolka god journalistisk sed och försvara yttrande- och publiceringsfriheten. Nämnden fattar sina beslut utifrån Journalistreglerna.
Nedan följer sammanfattningar av besluten som fattades den 11 februari 2026. Besluten finns publicerade i sin helhet på www.jsn.fi.
Brittikuninkaallisten erosta kertoneelle otsikolle ja muille esittelyille ei ollut riittävää katetta jutussa.
Ilkivallan jälkiä korjaamassa ollut työntekijä joutui tahtomattaan haastatelluksi nimellään lehteen. Lehti ei varmistanut tämän suostumusta nimen julkaisuun.
Mielipidetekstissä oli olennainen asiavirhe, joka koski viennin osuutta bruttokansantuotteesta. Saamastaan korjauspyynnöstä huolimatta lehti korjasi juttua vasta saatuaan tiedon Julkisen sanan neuvostolle tehdystä kantelusta.
Vaalikoneesta puuttui julkaisuvaiheessa tieto siitä, että sen valitsijayhdistyksiä koskevat tiedot olivat puutteellisia ja täydentyisivät myöhemmin. Tämä oli olennainen asiavirhe.
Vaalikoneesta puuttui julkaisuvaiheessa tieto siitä, että sen valitsijayhdistyksiä koskevat tiedot olivat puutteellisia ja täydentyisivät myöhemmin. Tämä oli olennainen asiavirhe.
Lehti julkaisi verkossa allekkain natiivimainoksen ja journalistisen juttunoston, joissa esiintyi sama sosiaalisen median vaikuttajaperhe. Ongelma johtui kohderyhmämainonnan sijoittelun automatiikasta, johon toimituksella ei ollut mahdollisuutta puuttua ennalta. Lehti korjasi tilanteen nopeasti. Äänestyspäätös 9–5. Päätöksen lopussa eriävä mielipide.
Toimittaja esitti analyysikirjoituksessaan politiikan toimijan valehdelleen medialle. Väite oli ymmärrettävissä toimittajan omaksi johtopäätökseksi, johon tällä oli perusteet. Kyse ei siten ollut olennaisesta asiavirheestä, joka lehden olisi ollut syytä korjata.