Opinionsnämnden för massmedier fattade vid årets andra möte två fällande och fyra friande beslut.
Ilta-Sanomat fick ett friande beslut för en artikel som handlade om riksdagsledamoten Kimmo Kiljunen och dennes Rysslandskontakter. Kiljunen lämnade posten som ordförande för utrikesutskottet efter en uppmärksammad debatt. Anmälan gjordes av Kiljunen själv. Nämnden ansåg att artikeln inte innehöll några väsentliga sakfel och att fakta inte blandades ihop med åsikter eller fiktion. Även om artikeln enligt anmälaren kunde ge en förvrängd bild av hans Rysslandsnätverk, rörde det sig om tidningens tolkningar, vars grunder redovisades tillräckligt i artikeln.
Tidningen hade inte nått Kiljunen för någon kommentar före publiceringen och gick inte med på att publicera hans genmäle. Artikeln kompletterades dock i efterhand med den berördas kommentarer. Hörandet ansågs vara tillräckligt, eftersom han på grund av sin ställning måste tåla en kritisk granskning av sin verksamhet.
De fällande besluten vid mötet gavs till Helsingin Sanomat och tidskriften Metsästys ja Kalastus.
Helsingin Sanomat fick ett fällande beslut för en artikel om en finländsk polis som under flera år arbetat i Afrika som myndiigheternas kontaktperson. Artikeln baserade sig på uppgifter från Riksåklagarämbetet gällande en förutredning som inte ledde till förundersökning. Nämnden konstaterade att även om kontaktpersonens namn inte nämndes i artikeln, var han lätt att identifiera – åtminstone i sin bekantskapskrets och i yrkesmässiga sammanhang – på grund av den ovanliga tjänstgöringsorten, tidpunkten och andra identifierande uppgifter. Nämnden ansåg att kontaktpersonen utsattes för så negativ publicitet att han borde ha getts möjlighet att framföra sin egen syn på påståendena redan i samma sammanhang. Utifrån tidningens svar kunde nämnden inte övertygas om att försöken att nå honom varit tillräckliga med hänsyn till artikelns karaktär. När tidningen ändå valde att publicera artikeln, borde den enligt nämndens bedömning noggrannare ha övervägt vilka påståenden om kontaktpersonen som publicerades, eller alternativt ha beskrivit honom på ett mindre identifierbart sätt.
Metsästys ja Kalastus fick ett fällande beslut för en artikel om ekolod, där skribenten också medverkade i en reklamvideo på Youtube för ett företag som säljer fisketillbehör. I videon testades samma ekolod och givare som behandlades i artikeln. Medarbetaren hade fått ekonomisk ersättning för sitt deltagande i videon, vilket ansågs utgöra kommersiellt samarbete. Nämnden konstaterade att sådana kopplingar riskerar att urholka allmänhetens förtroende för journalistiken, och därför bör de åtminstone redovisas öppet för publiken.
De övriga friande besluten gavs till Karjalan Heili (gällande en medarbetares dubbelroll vid ett litteraturevenemang), till Yle (sammanblandning av procent och procentenheter) samt till Hämeen Sanomat (misstankar om bulvanaffärer med fastigheter).
Mera information:
JSN:s ordförande Eero Hyvönen, [email protected].
Nämndens nästa möte hålls den 12 maj 2026.
Opinionsnämnden för massmedier är ett organ som inrättats av medieutgivare och journalister för att tolka god journalistisk sed och försvara yttrande- och publiceringsfriheten. Nämnden fattar sina beslut utifrån Journalistreglerna.
Nedan följer sammanfattningar av besluten som fattades den 8 april 2026. Besluten finns publicerade i sin helhet på www.jsn.fi.
Kansanedustajan Venäjä-kytköksistä kertoneessa jutussa ei ollut olennaisia asiavirheitä. Toimitus ei tavoittanut asianomaista ennen jutun julkaisua, mutta asemansa vuoksi hänen oli kestettävä toimintansa kriittistä arviointia ja häntä kuultiin jälkikäteen.
Poliisin yhdyshenkilö joutui jutussa niin kielteiseen julkisuuteen, että lehden olisi pitänyt tarjota hänelle tilaisuus oman näkökulmansa esittämiseen samassa yhteydessä. Äänestyspäätös 9–1. Päätöksen lopussa eriävä mielipide.
Kalastuslaitteita esitelleen testijutun kirjoittaja oli esiintynyt samoja tuotteita käsitelleellä mainosvideolla, mikä katsottiin hänen omaksi kaupalliseksi yhteistyökseen. Kirjoittajan sidoksista olisi pitänyt kertoa yleisölle. Juttu oli piilomainontaa. Äänestyspäätös langettavan perusteista 12–2.
Haastateltavalle oli kerrottu riittävän selvästi, että juttu saatettaisiin julkaista mediakonsernin muissakin lehdissä.
Lehtijutun yhteydessä olisi ollut hyvä kertoa, että kirjallisuustapahtumasta kirjoittaneella toimittajalla oli kytkös sen järjestäneeseen yhdistykseen. Tapauksessa ei kuitenkaan ole viitteitä siitä, että kirjoittaja olisi pyrkinyt käyttämään journalistin asemaansa väärin.
Vapauttava 9984/UL/25 Prosentin ja prosenttiyksikön käsitteiden sekoittumisesta ei aiheutunut olennaista asiavirhettä valtion virka- ja työehtosopimusta käsitelleessä jutussa. Asiayhteydestä oli pääteltävissä, mistä oli kyse.