Opinionsnämnden för massmedier gav vid sitt majmöte tre fällande och tre friande beslut. Dessutom delgavs nämnden det första fällande beslutet som fattats av ordföranden ensam.
Suomen Kuvalehti fick ett fällande beslut för att inte alla intervjupersoner informerades om att en artikel också skulle publiceras i ett annat medium. Artikeln publicerades översatt till ukrainska i Haaga-Helias Satakieli-media. Den kritiska artikeln handlade om en organisation som bistår ukrainare. Nämnden gav Satakieli-media ett friande beslut. Nämnden ansåg att Satakieli inte deltog i den redaktionella processen på ett sådant sätt att mediet hade kunnat påverka den, utan att ansvaret för att de intervjuades rättigheter tillgodosågs låg enbart hos Suomen Kuvalehti.
Iltalehti fick också ett fällande beslut efter att ha publicerat en artikel om en billig sommarstuga som var till salu via tjänsten Etuovi.com, som tillhör samma koncern. Artikeln innehöll två länkar till tjänsten, men läsarna informerades inte om att tjänsten ägs av samma koncern som Iltalehti.
Det tredje fällande beslutet vid mötet gavs till Kangasniemen Sanomat. Tidningen rapporterade på ett vilseledande sätt om ett beslut i kommunfullmäktige och rättade ett väsentligt sakfel på ett oklart sätt, så att den faktiska innebörden inte framgick för läsaren.
Helsingin Sanomat fick ett friande beslut för en artikel om en festival som tidningen samarbetar med. Österbottens Tidning fick ett friande beslut för en nyhet om en inställd rättegång, där man också publicerade namnet på en försvunnen person. Beslutet fattades genom omröstning med rösterna 8–5.
I samband med nämndens avgöranden offentliggjordes också det första fällande beslutet någonsin som fattats av ordföranden ensam. Detta gällde ett väsentligt sakfel i MTV:s nyheter. Opinionsnämnden för massmediers understödsförening Jusanek godkände vid sitt vårmöte i mars en ändring av sitt basavtal, så att ordföranden nu har möjlighet att ensam fatta fällande beslut i fall av ringa principiell betydelse, om det utifrån nämndens tidigare praxis är uppenbart att anmälan skulle leda till ett fällande beslut. Efter att beslutet delgetts kan nämnden inom tre månader genom majoritetsbeslut ta upp ordförandens beslut till ny behandling.
Mera information:
JSN:s ordförande Eero Hyvönen, [email protected].
Nämndens nästa möte hålls den 16 juni 2026.
Opinionsnämnden för massmedier är ett organ som inrättats av medieutgivare och journalister för att tolka god journalistisk sed och försvara yttrande- och publiceringsfriheten. Nämnden fattar sina beslut utifrån Journalistreglerna.
Nedan följer sammanfattningar av besluten som fattades den 12 maj 2026. Besluten finns publicerade i sin helhet på www.jsn.fi.
Puheenjohtajan langettava 10098/MTV/25
Jutussa väitettiin virheellisesti, että tietyt Euroopan maat olisivat laillistaneet eutanasian, vaikka tosiasiassa ne sallivat ainoastaan lääkäriavusteisen itsemurhan. Tämä oli olennainen asiavirhe, jonka toimitus korjasi riittämättömällä tavalla ja vasta saatuaan tiedon Julkisen sanan neuvostolle tehdystä kantelusta.
Lehti teki kriittisen jutun ukrainalaisia auttavasta yhdistyksestä. Haastateltaville olisi tullut kertoa, että juttu julkaistaisiin myös toisessa mediassa.
Uutisoinnista sai harhaanjohtavan käsityksen kunnanvaltuuston toimivallasta ja mahdollisuuksista muuttaa kunnanhallituksen lainvoimaista päätöstä.
Lehti julkaisi jutun poikkeuksellisen halvalla myynnissä olleesta vapaa-ajan asunnosta. Mökkiä myytiin lehden kanssa samaan konserniin kuuluvassa verkkopalvelussa. Konserniyhteyden mainitsematta jättäminen oli omiaan heikentämään yleisön luottamusta journalismin riippumattomuuteen.
Lehti julkaisi toisen median tekemän, kriittisen jutun ukrainalaisia auttavasta yhdistyksestä. Kaikille haastatelluille ei ollut kerrottu, että juttu julkaistaisiin myös kyseisessä lehdessä. Tästä kertominen oli kuitenkin haastattelut tehneen toimituksen vastuulla.
Festivaaliuutisointi oli journalistisesti perusteltua, eikä piilomainonnan kynnys ylittynyt. Lehden ja festivaalin välisestä yhteistyöstä kerrottiin yleisölle.
Lehti kertoi kadonneeseen henkilöön kohdistuneesta rikossyytteestä. Syytetyn nimen julkaisulle oli riittävät perusteet. Kadonneen tunnistetiedot olivat olleet laajasti julkisuudessa esillä jo aiemmin, ja siten hän olisi ollut jutusta tunnistettavissa, vaikkei nimeä olisi mainittu. Äänestyspäätös 8–5. Päätöksen lopussa eriävä mielipide.
Tidningen berättade om en brottsanklagelse som riktats mot en försvunnen person. Det fanns tillräckliga grunder för att publicera namnet på den misstänkte. Den misstänktes identifieringsuppgifter hade redan tidigare fått stor spridning i offentligheten, och han hade således kunnat identifieras utgående från artikeln även om namnet inte hade nämnts. Beslut genom omröstning 8–5. I slutet av beslutet finns en avvikande åsikt.