Anmälan 9.1.2023 och komplettering av anmälan 22.2.2023
Anmälan gäller Iltalehtis nyhetsrapportering om det misstänkta brott mot liv som skedde i Ulrikasborg i Helsingfors i december 2022 och i synnerhet om den person som misstänks ha begått brottet.
I anmälan och den senare kompletteringen av den nämns följande sju artiklar:
- 20.12.2022 Terveystalon psykiatri vangittiin vaimonsa taposta epäiltynä (Artikel 1)
- 20.12.2022 Ullanlinnan mattosurmasta epäilty psykiatri avautui tv:ssä falsettiäänestään (Artikel 2)
- 21.12.2022 Mattosurmasta epäilty ja uhri ehtivät olla naimissa reilun vuoden – tämä heistä tiedetään (Artikel 3)
- 23.12.2022 Tällaisessa talossa vaimonsa taposta epäilty psykiatri asui – naapureina tunnettuja henkilöitä (Artikel 4)
- 24.12.2022 Tällaisia ongelmia mattosurmasta epäillyllä psykiatrilla oli töissä (Artikel 5)
- 7.1.2023 Entinen vanki oli Ullanlinnan taposta epäillyn psykiatrin potilas – kertoo poikkeuksellisesta hoitosuhteesta: ”Hän ymmärsi minua täydellisesti” (Artikel 6)
- 17.2.2023 Ullanlinnan psykiatri ei peitellyt kasvojaan oikeudessa – epäillään nyt myös perhemurhan yrityksestä (Artikel 7)
Enligt anmälan publicerade Iltalehti i Artikel 1 namnet på den person som misstänks för att ha dödat sin hustru och strävar i Artiklarna 2–6 efter att beskriva den misstänktes privatliv, samt måla en negativt laddad bild av den misstänkte och hans personlighet. Dessutom var det enligt anmälan inte acceptabelt att publicera ett foto och namnet på den misstänkte i Artikel 7. Enligt anmälan bröt Iltalehtis artiklar mot punkterna 32 och 33 i Journalistreglerna och sannolikt också mot punkterna 27–31 och 34.
Enligt anmälan publiceras namnet på den misstänkte vanligen inte i förundersökningsskedet utan särskilda skäl (personer som utövar politisk, ekonomisk eller administrativ makt osv.). I anmälan konstateras att Iltalehti hade avvikit från vedertagen praxis och det motiveras på följande sätt: ”Iltalehti julkaisee epäillyn nimen poikkeuksellisesti jo esitutkintavaiheessa, koska epäilty on työskennellyt yhteiskunnallisesti merkittävässä ammatissa ja hoitanut potilaita, joiden kannalta heitä hoitaneen psykiatrin rikosepäilyllä on suuri merkitys.”
Enligt anmälan konstateras det ingenstans i journalistreglerna att namnet på misstänkta kan publiceras om den misstänkte verkar i ett yrke som har samhällelig betydelse. Enligt anmälan kan psykiateryrket inte heller anses vara ett yrke med särskild samhällelig betydelse, även om det säkert stämmer att den misstänkte har skött enskilda patienter, för vilka misstanken har stor betydelse. Enligt anmälan var det dock inte pressens uppgift att delge namnet på den misstänkte till patienterna. Att delge namnet har sannolikt dessutom varit ytterst skakande för dessa patienter, konstateras det i anmälan.
Enligt anmälan visar rubrikerna och innehållet i Artiklarna 2–6 att syftet inte har varit analytisk granskande journalistik, utan motivet har snarare varit att genom klickbete få ett så stort antal läsare som möjligt och en ökad tidningsupplaga. Enligt anmälan frossade artiklarna på ett perverst sätt i en privat tragedi och gav upphov till hysteri och kollektiva trauman.
Enligt anmälan hade offrets och även de andra berördas identitet indirekt avslöjats genom Iltalehtis skriverier. Iltalehti hade alltså kränkt skyddet för privatlivet både i fråga om den misstänkte, offret och den närmaste kretsen. Anmälaren påpekar att det till den närmaste kretsen även hör minderåriga. Enligt anmälan förorsakade artiklarna extra och onödigt lidande för de berörda, och skriverierna var oetiska och hänsynslösa.
Den person som gjort anmälan har sänt den misstänktes samtycke till att anmälan görs till Opinionsnämnden för massmedier. Opinionsnämnden tog upp ärendet till behandling med avseende på punkterna 32, 27 och 30 i Journalistreglerna.
Chefredaktörens svar 20.3.2022
Iltalehtis ansvariga chefredaktör Perttu Kauppinen konstaterar i sitt genmäle att blodsdådet i Ulrikasborg som brott och nyhetshändelse var unikt för finländska förhållanden, och att allmänhetens intresse för fallet därför har varit exceptionellt stort. Av denna anledning fanns det enligt chefredaktören anledning att fästa mer uppmärksamhet än vanligt vid offrets och den misstänktes bakgrund, även med beaktande av läsarnas rätt att få veta vad som händer i samhället.
Enligt chefredaktören var syftet med Iltalehtis nyhetsrapportering inte att frossa i dådet eller att presentera den misstänkte i en negativ dager, utan att ge läsarna information baserat på vilken de kan förstå det inträffade och sätta det i kontext.
I fråga om punkt 32 i Journalistreglerna konstaterar chefredaktören att publiceringen av den misstänktes namn redan i förundersökningsskedet är exceptionellt. Journalistreglerna utgår dock ifrån ett en publicering är möjlig, om man är ”försiktig”. Enligt chefredaktören finns det bland Opinionsnämnden för massmediers beslut ändå ganska knapphändigt med sådana jämförbara exempel på hur tillräcklig ”försiktighet” kunde tolkas.
Chefredaktören lyfter fram 24 kap. 8 § i strafflagen, som gäller spridandet av information som kränker privatlivet. Chefredaktören framhåller bland annat att enligt denna paragraf anses som spridande av information som kränker privatlivet inte heller information som lämnats för att en fråga som är av vikt ur allmän synpunkt ska kunna behandlas, om informationen med hänsyn till omständigheterna inte tydligt överskrider det som kan anses som godtagbart.
Enligt chefredaktören skaffade Iltalehti fram uppgifterna om den misstänkte mannens namn genast efter att brottet blev känt 16.12.2022, men publicerade namnet 20.12.2022 först efter att den misstänkte hade fängslats på sannolika skäl misstänkt (Artikel 1). Chefredaktören konstaterar att Iltalehti i fyra dagar övervägde olika alternativ till att publicera namnet på den misstänkte, vilket enligt chefredaktörens bedömning uppfyller Journalistreglernas försiktighetskriterier.
Chefredaktören konstaterar att även om merparten av de fall där namnet har publicerats redan i förundersökningsskedet hänför sig uttryckligen till brott begångna av makthavare, skulle det att man håller sig till att publicera enbart sådana på ett avsevärt sätt begränsa massmediernas yttrandefrihet och allmänhetens möjlighet att motta information. Enligt chefredaktören har namn i praktiken publicerats även i samband med allvarliga våldsbrott.
Enligt chefredaktören var det den misstänktes patienters intresse som var det tyngst vägande skälet till att Iltalehti beslutade publicera namnet på den man som på sannolika skäl misstänks för dådet. Mannen verkade som specialistläkare i psykiatri vid ett företag inom hälso- och sjukvårdstjänster och har antagligen vårdat hundratals patienter i en särskilt sårbar position. Före häktningsförhandlingen informerade hälso- och sjukvårdsföretaget om att den misstänkte har haft mottagning hos dem och att hans avtal har hävts, men bolaget sa dock inget om att man skulle kontakta läkarens patienter.
Chefredaktören berättar att Iltalehti har varit i kontakt med den misstänktes tidigare patienter som berättade att läget var oklart. Iltalehti ansåg att patienternas säkerhet och det allmänna intresset förutsatte att patienterna fick reda på den misstänkte läkarens identitet. Enligt chefredaktören skulle den mordmisstänkte mannens patienter och läkarbolagets övriga patienter i praktiken ha varit helt och hållet utlämnade till rykten och hörsägen om inte Iltalehti hade publicerat den misstänktes namn.
Chefredaktören besvarar anmälarens påstående att det inte var tidningens sak att delge namnet på den misstänkte till dennes patienter genom att konstatera att en person som på sannolika skäl är misstänkt för mord inte kan bestämma vad massmedier kan berätta för sin publik och vad mediets uppgift är. Chefredaktören hänvisar i detta sammanhang till punkt 1 i Journalistreglerna, enligt vilken journalister i första hand är ansvariga inför sina läsare, lyssnare och tittare, vilka har rätt att få veta vad som händer i samhället, samt till punkt 2 i Journalistreglerna, enligt vilken avgöranden om innehållet i informationsförmedlingen ska fattas på journalistiska grunder och denna beslutanderätt inte under några omständigheter får överlåtas till någon utanför redaktionen.
Enligt chefredaktören är brott mot liv alltid av samhällelig betydelse och i det fall som anmälan gäller gör den misstänktes ställning som expert på just våldsbrott fallet extra signifikant.
Enligt chefredaktören väcker de oklarheter i den misstänktes arbetshistorik som Iltalehti lyft fram (Artikel 5) samhälleligt viktiga frågor om tillsynen över läkarna och att publicera den misstänktes identitet var nödvändigt för att meddela det här till allmänhetens kännedom.
Anmälan har i ett senare skede också kompletterats så att den även gäller den nyhet som publicerades i Iltalehti 17.2.2023 (Artikel 7), där den misstänktes foto publicerades. Chefredaktören framför att när publiceringsbeslutet fattades hade brottsrubriceringen skärpts från dråp till mord och mannen hade i förhör erkänt att han orsakat sin hustrus död. Dessutom misstänkte polisen också honom för tidigare mordförsök.
Chefredaktören konstaterar att det foto som Iltalehti publicerade kom från den offentliga häktningsförhandling som hölls samma dag som artikeln i fråga publicerades, där den misstänkte till skillnad från många andra som misstänks för allvarliga brott inte dolde sitt ansikte. Att synliggöra det här är enligt chefredaktören en nyhetsvärdig aspekt bara i sig.
När det framkom mer information om fallet samt till följd av den skärpta brottsrubriceringen och i synnerhet på grund av den misstänkte själv medgav att han hade orsakat sin hustrus död ansåg Iltalehti att det fanns förutsättningar för att publicera även den misstänktes foto. Med avseende på punkt 32 i Journalistreglerna var publiceringen av fotot enligt chefredaktören inte mer betydelsefullt med tanke på identifieringen än publiceringen av namnet. Chefredaktören konstaterar att vem som helst hade möjlighet att hitta fotot på den misstänkte genom en enkel sökmotorsökning. Således hade Iltalehtis publiceringsbeslut enligt chefredaktören inte bidragit till att öka den publicitet som fotot redan tidigare fått.
Chefredaktören lyfter fram anmälarens syn om att Iltalehti hade strävat ”efter att beskriva den misstänktes privatliv, samt måla en negativt laddad bild av den misstänkte och hans personlighet”. Chefredaktören förundrar sig över tanken att den negativa bild som nyhetsrapportering eventuellt gett upphov till skulle kunna överträffa den negativa bild som den misstänkte själv skapat i och med dådet.
Chefredaktören granskar i sitt svar alla de sju artiklar som nämns i anmälan med avseende på huruvida de hade innehållit några sådana särskilt känsliga omständigheter som hör till privatlivet och som avses i punkterna 27 och 30 i Journalistreglerna.
Med hänvisning till Artikel 1 (Terveystalon psykiatri vangittiin vaimonsa taposta epäiltynä) anser chefredaktören att uppgifter om arbetsplatsen, bostadsområdet eller att den misstänkte bodde tillsammans med sin hustru under inga omständigheter kan anses vara särskilt känsliga till sin natur.
I Artikel 2 (Ullanlinnan mattosurmasta epäilty psykiatri avautui tv:ssä falsettiäänestään) berättades om den misstänktes yrkesval, källor till motivation och hobbyer, utifrån vad den misstänkte själv berättat när han intervjuades i Yles tv-program. I artikeln beskrevs också den misstänktes personlighet utifrån uppgifter som tidningen fått. Enligt chefredaktören hjälpte dessa uppgifter och beskrivningen av förövarens personlighet allmänheten att förstå händelserna, och de uppgifter som förekom i artikeln kan inte anses vara av särskilt känslig natur.
I Artikel 3 (Mattosurman epäilty ja uhri ehtivät olla naimisissa reilun vuoden – tämä heistä tiedetään) beskrevs den misstänktes hustru som dödats och det berättades att den misstänkte och offret hade ett äktenskapsförord. I artikeln redogjordes också för den misstänktes och hans tidigare makas skilsmässa och deras tvist i tingsrätten. I artikeln berättades också hur den misstänktes utseende hade beskrivits. Inget av detta kan enligt chefredaktören anses som särskilt känsliga uppgifter.
Att redogöra för misstänkta personers brottshistorik är enligt chefredaktören en typisk del av den normala nyhetsrapporteringen kring ett brott, varför man i artikeln redogjorde för att den misstänkte hade varit i rätten misstänkt för snatteri. Vidare anser chefredaktören att inte heller denna uppgift är av särskilt känslig natur, utan den vittnade snarare om att den misstänkte inte hade någon nämnvärd brottslig historia. I artikeln berättades också att den misstänkte kört ner i havet med en bil där hustrun och deras fyra barn från tidigare förhållanden var passagerare. Enligt chefredaktören var informationen samhälleligt sett mycket betydelsefull.
Artikel 4 (Tällaisessa talossa vaimonsa taposta epäilty psykiatri asui – naapureina tunnettuja henkilöitä) berör kända personer som har bott i samma hus som den misstänkte. Att namnge dessa kan enligt chefredaktören inte anses vara information som bryter mot integritetsskyddet. I slutet av artikeln berättas om ägarförhållandena i fråga om parets bostad samt den misstänktes inkomstuppgifter för 2021.
Chefredaktören anser att uppgifterna om den misstänktes inkomster och offrets förmögenhet var väsentliga för den samhälleliga behandlingen av brottet mot liv, bland annat med tanke på motivet för brottet. Chefredaktören anser också att det inte kan anses vara särskilt känsligt att avslöja en högavlönad läkares inkomster.
Artikel 5 (Tällaisia ongelmia mattosurmasta epäilyllä psykiatrilla oli töissä) behandlade uppgiften om att Valvira våren 2014 hade begränsat den misstänktes utövande av läkarrättigheter, men att han trots detta utnämnts till överläkare i psykiatri vid Rinnekoti. Enligt chefredaktören var det viktigt att föra fram dessa omständigheter i offentligheten för att förstå bakgrunden till dådet och den misstänkte förövaren. Chefredaktören konstaterar att uppgifterna tidigare hade publicerats i Officiella tidningen och att de redan i sig var av så stor samhällelig betydelse att allmänheten hade rätt att få veta om dem.
Artikel 6 (Entinen vanki oli Ullanlinnan taposta epäillyn psykiatrin potilas – kertoo poikkeuksellisesta hoitosuhteesta: ”Hän ymmärsi minua täydellisesti”) innehöll uppgifter som den misstänktes före detta patienter hade avslöjat och enligt chefredaktören kan dessa uppgifter inte anses vara sådana särskilt känsliga uppgifter som kränker privatlivet.
Artikel 7 (Ullanlinnan psykiatri ei peitellyt kasvojaan oikeudessa – epäillään nyt myös perhemurhan yrityksestä) behandlade den nya häktningsförhandlingen och innehöll enligt chefredaktören inga sådana nya uppgifter som kunde vara av särskilt känslig natur.
Chefredaktören konstaterar att Iltalehti agerat i enlighet med god journalistisk sed och anser att anmälan saknar grund.
Beslut
JR 27: Omständigheter som hör till privatlivet och är särskilt känsliga kan publiceras bara med tillåtelse av vederbörande eller om de har en ovanligt stor samhällelig betydelse. Skyddet för privatlivet bör beaktas även då man använder bilder.
JR 30: Även då offentligt material publiceras bör man iaktta skyddet för privatlivet. Allt offentligt material är inte nödvändigtvis publicerbart. Särskild försiktighet bör iakttas då man behandlar frågor som rör minderåriga.
JR 32: När man hanterar uppgifter som leder till identifiering är det skäl att vara försiktig så länge det gäller misstanke om brott eller åtal.
Iltalehti hade en omfattande rapportering i flera olika artiklar om det misstänkta brott mot liv som avslöjades i Helsingfors och avslöjade redan i ett tidigt skede namnet på den person som misstänks för dådet. I artiklarna avslöjades också den misstänktes ålder, yrke och arbetsgivare samt andra uppgifter om hans arbets- och brottshistorik samt personhistoria. Dessutom innehöll artiklarna detaljer om vårdrelationer mellan den misstänkte, som arbetat som läkare, och hans enskilda patienter. Tidningen publicerade ett foto som tagits av den misstänkte vid häktningsförhandlingen.
Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att eftersom det bara rörde sig om en brottsmisstanke så åtnjuter namnet ett högt skydd. Opinionsnämnden betonar att försiktighet alltid måste iakttas i fråga om publicering av namn eller bild så länge det gäller misstanke om brott. Övervägandet måste göras från fall till fall och publiceringsbeslutet kan t.ex. inte fattas enbart utifrån hur allvarligt det misstänkta brottet är.
I detta fall bidrog den misstänktes yrkesställning som en specialistläkare inom psykiatri som haft mottagning, och som en expert som forskat i våld, till att sänka tröskeln för publiceringen av hans namn i samband med misstanken om ett allvarligt brott mot liv. Opinionsnämnden konstaterar att tidningen har iakttagit tillräcklig försiktighet.
Opinionsnämnden anser att det i detta fall var berättigat att i synnerhet de patienter som den misstänkte behandlat och patienter hos andra psykiatriker vid samma företag inom hälso- och sjukvårdstjänster fick reda på den misstänktes identitet. De uppgifter och den bild som ingick i artiklarna var inte sådana särskilt känsliga omständigheter som hör till privatlivet.
Opinionsnämnden för massmedier anser att Iltalehti inte har brutit mot god journalistisk sed.
Beslutsfattare: Eero Hyvönen (ordf.), Marja Keskitalo, Johannes Koponen, Anssi Marttinen, Valpuri Mäkinen, Mari Paalosalo-Jussinmäki, Hanna Parhaniemi, Kari Pyrhönen, Harto Pönkä, Henrik Rydenfelt, Timo Sipola, Jani Tanskanen och Marjukka Vainio-Rossi.