Anmälan 27.7.2024
Anmälan gäller en ledare som Hufvudstadsbladet publicerade på nätet den 11 juli 2024 under rubriken Krasch i förtroendet för regeringen borde bekymra alla partier och i papperstidningen den 12 juli 2024 under rubriken Förtroendet för regeringen dalar – det ska bekymra alla partier.
https://www.hbl.fi/2024-07-11/krasch-i-fortroendet-for-regeringen-borde-bekymra-alla-partier
Enligt anmälan bröt tidningen mot punkt 20 i journalistreglerna när redaktionen inte rättade två fel i ledaren som anmälaren bedömde som väsentliga. Felen gällde en enkät om förtroende som publicerats av OECD (OECD Survey on Drivers of Trust in Public Institutions 2024). I ledaren sammanblandades begreppen procent och procentenhet, vilket ledde till att skillnaderna mellan befolkningsgrupper underskattades.
För det första anser anmälaren att ledarens påstående om skillnader mellan könen i förtroendet för regeringen var felaktigt. I artikeln stod följande: ”Det finns också en könsaspekt här: 51 procent av männen litar på regeringen, 43 procent av kvinnorna. Det här glappet är större än OECD-ländernas medeltal på 7 procent.”
Anmälaren konstaterar att 51,4 procent av männen och 42,5 procent av kvinnorna i Finland enligt enkätresultaten litar på regeringen. De motsvarande medeltalen i OECD är 43,0 procent och 35,7 procent. I Finland är alltså skillnaden mellan män och kvinnor 8,9 procentenheter och i OECD-länderna i medeltal 7,3 procentenheter.
Enligt anmälan är skillnaderna mycket större i procent än vad det påstods i ledaren. I Finland är männens förtroende för regeringen 20,9 procent större än kvinnornas, och kvinnornas förtroende i sin tur 17,3 procent mindre än männens. I OECD-länderna är männens förtroende 20,4 procent större än kvinnornas, och kvinnornas förtroende i sin tur 17 procent mindre än männens.
För det andra innehöll artikeln enligt anmälaren ett väsentligt fel i ett stycke där följande påstående framfördes om förtroendet för regeringen och skillnaden mellan befolkningsgrupper: ”Slutligen finns det också – inte så överraskande – en klar skillnad i tilliten till regeringen mellan välutbildade och ekonomiskt trygga finländare med en ’politisk röst’ och de som upplever att de inte har något att säga till om. Siffran är 38 procent.”
Enligt resultaten från OECD:s undersökning uppgav 74,7 procent av de finländska respondenterna som var högutbildade höginkomsttagare och som ansåg att de får sin röst hörd att de litade på regeringen. Av de respondenter som ansåg att de inte hade mycket att säga till om litade däremot endast 36,9 procent på regeringen. Enligt anmälan var alltså skillnaden mellan förtroendesiffrorna i verkligheten 37,8 procentenheter, och inte 38 procent som det påstods i ledaren.
Enligt anmälan var skillnaden uttryckt i procent mycket större än vad läsarna fick veta. Bland dem som ansåg att de blir hörda var det uttryckt i procent cirka 102 procent vanligare att ha förtroende för regeringen än bland dem som ansåg att de inte hade mycket inflytande över vad regeringen gör. På motsvarande sätt var förtroendet bland dem som upplevde att de saknar inflytande cirka 50,6 procent ovanligare än förtroendet bland dem som ansåg att de har mer att säga till om.
Enligt anmälan ledde sammanblandningen av begreppen procent och procentenhet till en stor underskattning av de ovannämnda skillnaderna mellan olika befolkningsgruppers förtroende för regeringen. Anmälaren bad tidningen rätta de fel i artikeln som enligt hen var väsentliga och grovt missvisande för läsarna.
Anmälaren uppger att hen sedan 2012 intensivt har bevakat hur journalister använder begreppen procent och procentenhet. På grund av att dessa begrepp sammanblandas får allmänheten enligt anmälarens iakttagelser en felaktig uppfattning så ofta att Opinionsnämnden för massmedier borde ingripa genom att ge Hufvudstadsbladet en anmärkning.
Anmälaren bad tidningen att göra en rättelse, men tidningen rättade inte sin artikel.
Opinionsnämnden för massmedier tillämpar i behandlingen av ärendet de Journalistregler som var giltiga fram till 30.9.2024.
Chefredaktörens svar 11.3.2025
Enligt Hufvudstadsbladets chefredaktör och ansvariga utgivare Kalle Silfverberg korrigerade tidningen felet i artikeln genast när redaktionen fick veta om anmälan till Opinionsnämnden för massmedier. Rättelsen publicerades också i papperstidningen följande dag, den 8 maj 2025.
Chefredaktören medger att anmälaren har rätt i att begreppet procent användes fel i ledaren, och att begreppet procentenheter borde ha använts i stället.
Enligt chefredaktören gjordes på grund av ett mänskligt misstag ingen rättelse den 12 juli 2024, då anmälaren ursprungligen informerade redaktionen om felet. Ledarredaktören missuppfattade och trodde att begäran om rättelse handlade om avrundningen av procenttalen, inte begreppen procent och procentenhet. Den här missuppfattningen reflekterades också i svaret som redaktionen skickade till anmälaren. Redaktionen förstod alltså inte att artikeln innehöll ett fel.
Utan missförståndet skulle felet enligt chefredaktören ha rättats omedelbart. Felet rättades genast när redaktionen fick veta om det i och med anmälan till ONM.
Beslut
JR 20: Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns.
Hufvudstadsbladet behandlade i sin ledare en internationell jämförande undersökning som kartlade medborgarnas förtroende för samhällsinstitutioner i OECD-länderna. I artikeln nämndes procent i stället för procentenheter på två ställen. Det första stället handlade om hur mycket mer männen litar på sitt lands regering än kvinnorna gör det i OECD-länderna. På det andra stället jämfördes synpunkterna bland finländare med olika socioekonomisk ställning.
Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att sammanblandningen av begreppen procent och procentenhet var ett väsentligt fel som tidningen borde ha rättat utan dröjsmål efter att ha fått en entydig och motiverad begäran om rättelse. Enligt chefredaktören ledde en mänsklig missuppfattning till att ingen rättelse ursprungligen gjordes. Tidningen rättade sin artikel både på nätet och i papperstidningen först åtta månader senare efter att ha fått veta om anmälan till Opinionsnämnden för massmedier.
Opinionsnämnden för massmedier anser att Hufvudstadsbladet brutit mot punkt 20 i Journalistreglerna och ger tidningen en anmärkning.
Beslutsfattare:
Eero Hyvönen (ordf.), Vesa Heikkilä, Jonas Jungar, Heli Koivuniemi, Heidi Laaksonen, Paula Liesmäki, Anssi Marttinen, Minna McGill, Margareta Salonen, Marjukka Vainio-Rossi, Riku Väisänen och Teija Waaramaa.