vastuullistajournalismia_vaaka_SWE

3470/SL/05

Vapauttava

Helsingin Sanomats NYT-bilaga publicerade den 4.2.2005 en intervju med Ida Asplund under rubriken Vapaustaistelija (”Frihetskämpen”). I intervjun framförde Asplund sina åsikter om den finlandssvenska befolkningens självstyrelse och rätten till sitt eget språk och sin egen kultur. Bland annat sade hon att man för att höra till finlandssvenskarna bör kunna framlägga bevis på släktskap. Journalisten tolkade uttalandet som ”Enbart språket räcker inte. Man måste ha ett finlandssvenskt genetiskt arv”. Asplund själv talade inte om gener. Intervjun gav upphov till en livlig debatt och även häftiga reaktioner i de finlandssvenska tidningarna.AnmälanEnligt den klagande har Helsingin Sanomat gjort sig skyldigt till grova felcitat och allvarliga förvrängningar av hennes åsikter. Tidningen har medgett att uppgifterna om till exempel genetik är helt felaktiga och att den klagande inte har framfört dem, men Helsingin Sanomat har inte framfört någon officiell rättelse. Den klagande fick läsa intervjun innan den publicerades. Hon skickade ett korrektur till journalisten, som lovade att respektera det.Helsingin Sanomats svarEnligt chefredaktör Janne Virkkunen har Asplund efter att intervjun publicerades inte i något skede varit i kontakt varken med journalisten som gjorde intervjun eller med Helsingin Sanomat. Hon har inte krävt någon rättelse och inte heller erbjudit något genmäle för publicering.Asplund fick artikeln per e-post för kontroll och svarade att den i stort sett motsvarade hennes åsikter. Anmärkningarna var av allmän natur och berörde inte intervjucitaten. Journalisten korrigerade en faktauppgift. Däremot ansåg hon att det inte var skäl att stryka Asplunds centrala åsikter om finlandssvenskheten, eftersom den intervjuade är vice ordförande för Finlandssvensk samling, en samhällelig organisation som representerar finlandssvenskar.BeslutI allmänhet bör man gå med på intervjuobjekts begäran att få granska sitt uttalande innan det publiceras, ifall det i redaktionstekniskt hänseende är möjligt. Rätten gäller enbart intervjuobjektets egna uttalanden och får inte innebära att den journalistiska beslutanderätten överlåts till någon utanför redaktionen (JR17).Avsikten med granskningen är att avlägsna sakfel och missförstånd ur texten innan den publiceras. Den intervjuade har inte rätt att förändra sakinnehållet i sina egna uttalanden eller stryka dem ur den text som journalisten har skrivit. Redaktionen kan ge vanliga medborgare större befogenheter att granska texten än beslutsfattare eller andra påverkare. Om det i intervjun trots detta kvarstår fel eller missförstånd är det rätta sättet att reagera genom rättelser och egna ställningstaganden.Den klagande är vice ordförande för en förening som har varit synlig i medierna, så hon är inte en så kallad vanlig medborgare. Reglerna för granskning av en intervju klargjordes för henne i förväg. När den klagande granskade intervjun korrigerade hon ett sakfel och framförde allmänna kommentarer, som reportern beaktade enligt sin journalistiska bedömning. Efter att intervjun publicerades har den klagande inte varit i kontakt med tidningen och har således inte försökt korrigera eventuella fel eller försökt få något eget ställningstagande publicerat.Opinionsnämnden för massmedier anser att Helsingin Sanomat inte har brutit mot god journalistisk sed.