Anmälan 8.4.2024
Anmälan gäller Hufvudstadsbladets ledare Allt färre bebisar föds – och det är ”allas och alltings fel”, som publicerades 29.3.2024.
https://www.hbl.fi/artikel/14d1274b-4731-5b7d-aff9-5259910fba0e
Enligt anmälan framförde Hufvudstadsbladet i sin ledare ett felaktig påstående om nativiteten år 1973 jämfört med nativiteten under hungeråren. Tidningen hävdade att år 1973 var nativiteten nere i samma bottenskikt som under svälten på 1860-talet. Enligt anmälan var nativiteten under 1860-talets hungerår i själva verket mångdubbelt så stor jämfört med nativiteten 1973.
I anmälan konstateras att termen nativitet avser antalet levande födda barn i förhållande till befolkningen eller till antalet kvinnor i fertil ålder. Nativitet är således något annat än antalet födda barn. Det allmänna födelsetalet (crude birth rate) mäter antalet levande födda barn per tusen personer i medelfolkmängden. Under hungeråren 1866–1868 låg det allmänna födelsetalet enligt uppgifter från Statistikcentralen på i snitt 29,6 ‰, år 1973 på bara 12,2 ‰.
En mer allmänt använd och mindre grov mätare är den totala fruktsamheten (total fertility rate). Enligt Statistikcentralens exakta definition innebär detta ”det uppskattade antal barn som en kvinna föder om fruktsamheten är oförändrad under kvinnas hela fruktsamhetsperiod och under förutsättningen att hon inte avlider innan perioden är slut”. Under hungeråren 1866–1868 var genomsnittet för den totala fruktsamheten 4,11, men år 1973 endast 1,50.
HBL:s redaktion har trots begäran inte rättat detta fel som anmälaren anser vara väsentligt. Anmälaren bedömer att chefredaktörens svar på begäran om rättelse visade på att påståendet i ledaren grundat sig på en missuppfattning, och att man blandat ihop begreppen: antalet födda benämndes felaktigt som nativitet.
Opinionsnämnden för massmedier tillämpar i behandlingen av ärendet de Journalistregler som var giltiga fram till 30.9.2024.
Chefredaktörens svar 9.1.2025
Hufvudstadsbladets chefredaktör Kalle Silfverberg konstaterar i sitt svar att man i den ledare som var föremål för anmälan spekulerade ingående i orsakerna till och följderna av minskningen i antalet barn. I detta sammanhang nämnde man också att ”År 1973 var nativiteten nere i samma bottenskikt som under svälten på 1860-talet.”
Anmälan gäller uttryckligen denna mening, som förekommer i ett stycke som presenterar historiska jämförelser till de senaste årens utveckling, det vill säga tidigare betydande nedgångar i nativiteten. Enligt chefredaktören låg exempelvis nativiteten 1973 på den lägsta nivån på flera decennier, liksom också under svälten på 1860-talet. Bokstavligt talat i bottenskiktet.
Chefredaktören erkänner att det är sant att födelsetalet 1973 var mer än det dubbla jämfört med i slutet av 1860-talet. Han hänvisar dock till att det i texten inte förekommer någon numerär jämförelse. Enligt chefredaktören kan man säga att bägge siffrorna representerar bottennoteringar under sin respektive tidsperiod i förhållande till föregående tidsperioder. Till sitt svar har han bifogat Statistikcentralens graf som åskådliggör hur antalet födda och nativiteten har utvecklats i Finland.
Chefredaktören påpekar att när man journalistiskt behandlar befolkningshistorian i stora drag och dess dramatiska vändningar är det befogat att använda ett lättfattligt språk. Ordet “bottenskikt” var enligt chefredaktörens åsikt motiverat, även om de absoluta födelsetalen skulle ha varit olika under de bägge tidsperiodernas respektive svackor. Enligt redaktionens åsikt förekom det i artikeln inget väsentligt fel och såldes inget som skulle ha behövt rättas.
Beslut
JR 20: Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns.
Hufvudstadsbladet hävdade i sin ledare som behandlade befolkningsutvecklingen att nativiteten i Finland 1973 var ”nere i samma bottenskikt” som under svälten på 1860-talet.
Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att artikeln innehöll ett väsentligt fel som tidningen inte korrigerade. Ledaren baserade sig på befolkningsstatistik, varför man kunde förvänta sig en begreppsmässig exakthet. Inom befolkningsvetenskapen avser man med nativitet något annat än antalet födda. Som en mätare för nativiteten används antalet levande födda barn i förhållande till antalet kvinnor i fertil ålder. Nativiteten var under hungeråren (1866–68) mångdubbelt så stor jämfört med 1973, men antalet födda låg på ungefär samma nivå under de tidsperioder som nämns i ledaren.
Trots att det stämmer att nativiteten under de tidpunkter som valts som jämförelseobjekt var bottennoteringar för sin tid, ger artikeln vilseledande intrycket av att nativiteten under dessa tidsperioder skulle ha varit lika låg. Tidningen borde ha rättat felet i artikeln när den fick en motiverad begäran om rättelse i ärendet.
Opinionsnämnden för massmedier anser att Hufvudstadsbladet har brutit mot punkt 20 i Journalistreglerna och ger tidningen en anmärkning.
Beslutsdatum:
12.2.2025
Beslutsfattare:
Eero Hyvönen (ordf.), Tommi Hatinen, Jonas Jungar, Pasi Kivioja, Anssi Marttinen, Sara Nurmilaukas, Farhia Omer, Mari Paalosalo-Jussinmäki, Margareta Salonen, Tuuli Tahkokorpi, Mari Tuohiniemi och Marjukka Vainio-Rossi.