Anmälan 31.1.2019
Anmälan gäller artikeln Ungdomsledare i Nykarleby sade upp sig – vill inte ha kvinnlig präst som Österbottens Tidning publicerade på sin webbplats 24.1.2019 samt artikeln Avgick i protest mot kvinnlig chef som publicerades i papperstidningen 25.1.2019.
Enligt anmälan har Österbottens Tidning offentliggjort anmälarens namn och arbetsplats utan hans tillåtelse, varför tolkningen är att anmälan gäller ett brott mot punkt 27 i Journalistreglerna.
Enligt anmälaren hade hans uppsägning inte någon sådan samhällelig betydelse att tidningen hade haft grund för att publicera nyheten.
Enligt anmälaren är rubriken till den tryckta versionen av artikel felaktig, eftersom det där hävdas att han skulle ha sagt upp sig för att han inte ville ha en kvinnlig chef. Enligt anmälaren har han dock sagt upp sig eftersom han på grund av sin personliga övertygelse inte godkänner kvinnliga präster, varför anmälan har tolkats rikta sig mot ett brott mot punkt 20 i Journalistreglerna. Dessutom konstaterar han att det aldrig har rått någon konflikt mellan honom och hans arbetsgivare.
Anmälaren berättar att han talat med chefredaktören för Österbottens Tidning och bett denne korrigera artikeln och be om ursäkt för publiceringen. Tidningen hade dock inte korrigerat artikeln.
Enligt anmälan är påståendet att anmälaren inte vill samarbeta med en kvinnlig chef en allvarlig och felaktig anklagelse, eftersom det i detta fall rör sig om prästämbetet och ordningen i gudstjänsten. Anmälaren betonar att han också sagt upp sig från sin uppgift redan innan hans åsikt om kvinnliga präster skulle ha blivit ett problem.
Anmälaren uppger att han vägrat kommentera ärendet till tidningen, men att han hade bekräftat att uppsägningen hade ett samband med hans negativa inställning till kvinnliga präster. Anmälaren berättar också att han konstaterat att en offentlig debatt i ämnet inte skulle ha lett någonvart. Enligt anmälan fick han efter diskussionen med journalisten intrycket att man skulle komma att respektera att han avböjt att kommentera.
Chefredaktörens genmäle 9.4.2019
Enligt chefredaktör Kennet Myntti hör många av Österbottens Tidnings läsare till olika inriktningar inom den lutherska kyrkan. Att följa konflikter mellan olika trosinriktningar och berätta om dem är en viktig uppgift på det lokala fältet, enligt chefredaktören.
Enligt chefredaktören hade redaktionen för Österbottens Tidning fått in ett nyhetstips om att Nykarleby församlings ungdomsledare hade sagt upp sig från sin tjänst kort efter att församlingens första kvinnliga kyrkoherde tillträtt. Enligt chefredaktören var uppsägningen principiellt intressant på grund av kopplingen till kvinnliga präster, något som kyrkan genom ett gemensamt beslut accepterat redan för flera decennier sedan.
Chefredaktören beskriver insamlandet av information för artikeln på följande sätt: ÖT:s reporter ringde 24.1.2019 upp kyrkoherden i församlingen och frågade om det stämmer att församlingens ungdomsarbetare enligt de uppgifter som tidningen fått har sagt upp sig för att han inte vill ha en kvinnlig kyrkoherde som sin närmaste chef. Kyrkoherden bekräftade uppsägningen, men konstaterade att hon inte vet om hon får berätta orsaken till den och att hon ville kontrollera saken med församlingens lagfarne assessor och återkomma till frågan.
Enligt chefredaktören ställde reportern samma fråga till anmälaren, och denne svarade att det stämmer.
I samband med att anmälaren besvarade en följdfråga bekräftade han att det handlar om hans negativa inställning till kvinnliga präster. Enligt chefredaktören hade anmälaren konstaterat att det är en fråga som han inte har lust att kommentera djupare, eftersom det kvinnliga prästerskapet debatteras så mycket.
Enligt chefredaktören hade anmälaren under telefonsamtalet inte uttryckt någon önskan om att förbli anonym.
Enligt chefredaktören inkom anmälaren med en insändare samma dag som artikeln hade publicerats i papperstidningen, dvs. fredag 25.1 kl. 27.25. Enligt chefredaktören görs Österbottens Tidnings debattsidor för veckoslutet klara på fredag eftermiddag.
Därför publicerades genmälet först tisdag 29.1, i det första tryckta tidningsnumret som utkom efter veckoslutet samt på tidningens webbplats.
Enligt chefredaktören publicerades skrivelsen i sin helhet under rubriken Ämbetssynen styrde uppsägningen. I sin skrivelse klargjorde anmälaren att orsaken till hans uppsägning inte hade varit att han hade fått en kvinnlig chef. Enligt chefredaktören upprepade anmälaren i sin skrivelse att grunderna till hans uppsägning baserade sig på hans negativa inställning till kvinnliga präster och gudstjänstordningen.
Enligt chefredaktören hade anmälaren tolkat tidningens nyhetsrubrik så att den skulle ha innehållit ett fel gällande orsaken till hans uppsägning. Chefredaktören berättar att han därför bett journalisten som skrivit artikeln att skriva en kommentar med sin egen uppfattning i frågan i anslutning till insändaren.
Enligt chefredaktören har man på Österbottens Tidning för vana att publicera alla insändare även på webben. Anmälarens insändare publicerades 25.1.2019 under rubriken ÖT-rubriken felaktig – ämbetssynen styrde uppsägningen.
Chefredakören berättar vidare att anmälaren en tid efter att kommentaren publicerats ringde upp honom och krävde att tidningen skulle korrigera sina artiklar och framföra en offentlig ursäkt till anmälaren. Chefredaktören berättar att han meddelade anmälaren att denne redan hade utnyttjat sin genmälesrätt och att tidningen därför inte hade någon anledning att be om ursäkt för och än mindre korrigera sina artiklar.
Enligt chefredaktörens åsikt har fallet inga sådana drag som skulle omfattas av skyddet för privatlivet. Anmälaren var en stor församlings enda ungdomsledare i Nykarleby centrum. Av dessa anledningar har frågan om varför han plötsligt sade upp sig ett allmänintresse.
I församlingens tjänst arbetar enligt chefredaktören också en annan ungdomsledare. Av denna anledning skulle en anonymisering av anmälaren enligt chefredaktören ha framstått som märklig och skulle ha gett sken av att det är något klandervärt i handlingen. Enligt chefredaktören ville tidningen inte ge någon sådan bild, utan berätta att anmälaren hade följt sin övertygelse.
Chefredaktören konstaterar att anmälarens påstående att tidningen inte har ändrat ett väsentligt fel motsägs av det att han i sin egen insändare till väsentliga delar har framfört samma orsaker till uppsägningen som tidningen nämnde i sin artikel.
Enligt chefredaktören kan man sammanfattningsvis konstatera att anmälaren erbjöds en möjlighet att komma till tals i artikeln, att anmälaren inte hade framfört något önskemål om att hans namn inte skulle nämnas i sammanhanget och att tidningen utan dröjsmål har publicerat hans kommentar.
Chefredaktören konstaterar avslutningsvis att han anser att anmälarens påstående om att ÖT skulle ha brutit mot god journalistisk sed är ogrundat.
Beslut
JR 20. Väsentliga fel ska rättas till utan dröjsmål och så att rättelsen når den felinformerade allmänheten i så stor utsträckning som möjligt. Rättelsen ska publiceras både på mediets redaktionella webbplats och i den publikation eller kanal där felet ursprungligen fanns.
Rättelsens ska ges så stor publicitet som felets allvar kräver. Om artikeln innehåller flera sakfel eller om felet kan orsaka stor skada, ska redaktionen publicera en ny artikel där den felaktiga informationen specificeras och rättas.
På webben räcker det inte med att ta bort den felaktiga informationen eller artikeln för att rätta till ett väsentligt fel, utan allmänheten ska informeras om felet samt om hur och när det har rättats till.
JR 27: Omständigheter som hör till privatlivet och är särskilt känsliga kan publiceras bara med tillåtelse av vederbörande eller om de har en ovanligt stor samhällelig betydelse. Skyddet för privatlivet bör beaktas även då man använder bilder.
Österbottens Tidning publicerade på sin webbplats och i sin tryckta tidning artiklar där man berättade om att församlingens ungdomsledare sagt upp sig och om orsakerna till detta.
Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att en anställds uppsägning som är relaterad till kvinnliga präster är en samhälleligt viktig nyhet som allmänheten har rätt att få ta del av.
Nämnden konstaterar att avslöjandet av den anställdes identitet inte kränkte hans skydd för privatlivet. Artikeln behandlade enbart hans agerande i sin yrkesroll som anställd i församlingen. Att avslöja hans identitet var befogat även av den anledningen att ungdomsledaren i fråga aktivt hade deltagit i den offentliga diskussionen om religionsfrågor. I detta fall hade det också funnits en möjlighet till förväxling med en annan person i det fall att namnet inte avslöjats.
Nämnden konstaterar också att det inte fanns något väsentligt fel i rubriksättningen till artiklarna. Enligt nämndens beslutspraxis behöver en rubrik inte vara uttömmande så länge innehållet framgår av artikeln. Det närmare innehållet i rubrikerna klarnade genast i början av artiklarna.
Opinionsnämnden för massmedier anser att Österbottens Tidning inte har brutit mot god journalistisk sed.
Elina Grundström (pj), Ilkka Ahtiainen, Lauri Haapanen, Antti Kokkonen, Riitta Korhonen, Pentti Mäkinen Tapio Nykänen, Heli Parikka, Hannele Peltonen, Ismo Siikaluoma, Maria Swanljung Tuomas Rantanen, Taina Tukia, Sinikka Tuomi.