Anmälan 1.8.2018
Anmälan riktas mot en artikel publicerad av Svenska Yle den 18 maj 2018 vid namn ”Svenska Yle visar: Företagare uppmanade föräldrar att låta småbarn dricka silvervatten ”.
https://svenska.yle.fi/artikel/2018/05/18/svenska-yle-visar-foretagare-uppmanade-foraldrar-att-lata-smabarn-dricka
Anmälan har tagits till behandling med avseende på Journalistreglerna JR 9 och JR 27.
Enligt anmälan har Svenska Yle i sin artikel brutit mot punkt 9 i Journalistreglerna eftersom Svenska Yles redaktör har skaffat material från slutna Facebook-sidor i smyg och Svenska Yle har publicerat informationen.
Enligt anmälan har Yle i sin artikel brutit mot punkt 27 i Journalistreglerna eftersom Yle olovligt publicerat en bild av klaganden, som kopierats från en sluten Facebookgrupp, i vilken klaganden enligt egen utsago har uppträtt som privatperson.
Anmälarna har i sin anmälan också hänvisat till punkterna 8, 10, 11, 12, 15, 17, 20, 21, 23 och 29 i Journalistreglerna, med avseende på vilka anmälan inte behandlades eftersom det på dessa punkter inte fanns tillräckliga grunder för behandling.
Chefredaktörens svar den 10 december 2018
Svenska Yle har under en längre tid granskat företagares påståenden om att olika former av hälsokost och silvervatten botar sjukdomar. Granskningen har gjorts eftersom det handlar om en viktig samhällelig fråga som berör finländarnas hälsa, inställningen till myndigheter och vetenskaplig forskning samt ekonomiska intressen. Temat är aktuellt också i och med diskussionen om lagstiftning kring alternativ medicin och alternativa vårdmetoder.
Det journalistiska arbetet har inbegripit intervjuer med läkare och forskare i flera länder, myndigheter samt personer som marknadsför och använder dessa produkter, eller ger dessa produkter till sina barn. Arbetet har utmynnat i flera avsnitt av det granskande tv-programmet Spotlight, inslag och nyheter på Yle Vega och i TV-nytt samt artiklar på svenska.yle.fi.
De klagande hävdar att Svenska Yle brutit mot punkt 9 i Journalistreglerna i en av artiklarna eftersom redaktören skaffat sig material genom en sluten Facebook-grupp.
Under arbetets gång fick Svenska Yle uppgifter om att företagare som säljer silvervatten också marknadsför dessa produkter i sociala medier som botemedel för sjukdomar. Det här trots att försäljning av kolloidalt silver för invärtes bruk är förbjudet i Finland, myndigheterna Fimea, Evira, THL och Tukes varnar för att dricka kolloidalt silver och trots att det är förbjudet att hävda att ämnen som inte är registrerade mediciner botar sjukdomar.
För att kontrollera uppgifterna följde Svenska Yles journalist Annvi Gardberg med debatterna i några av de Facebook-grupper där deltagarna delar information om silvervatten. Den grupp som Svenska Yle valt att publicera bilder från, “Kolloidalt Silver 3.0 & Kolloidinen hopea”, hade drygt 11 000 medlemmar då materialet samlades in. De övriga Facebook-grupperna som använts som källa hade nästan 50 000 respektive 1200 medlemmar.
I den förstnämnda gruppen ger de klagande rekommendationer om användningen av silvervatten. De skriver bland annat att silvervatten har “noll biverkningar” och att man vågar ge ämnet till små barn. Båda två är företagare i hälsokostbranschen och säljer silvervatten.
Grupperna är slutna, men mycket stora, och Svenska Yle bedömde att det fanns starka journalistiska skäl till att använda dem som källor. Enligt Journalistreglerna kan journalister ta fram uppgifter även på sätt som avviker från det vanliga om samhälleligt betydelsefulla omständigheter inte kan utredas på annat sätt.
Med beaktande av att företagarna marknadsför produkter på ett sätt som strider mot myndigheternas bestämmelser bedömer Svenska Yle att det var motiverat att inhämta information också på sociala medier. Facebook-grupperna är inte den enda källan till Svenska Yles information. Samma uppgifter har kommit fram i andra delar av den journalistiska processen. Publiceringen av diskussionen i sociala medier bedömdes dock vara motiverad eftersom den bidrar väsentligt till förståelsen för hur rekommendationer om att använda silvervatten sprids och den roll försäljarna har. Också Opinionsnämnden har i tidigare fall bedömt att Facebookgrupper kan användas som källa då det är journalistiskt motiverat (4888/SL/12).
Enligt Svenska Yles bedömning kan de klagande inte behandlas som privatpersoner i de grupper där de ger rekommendationer om produkter som de själva säljer som företagare. Till detta bidrar att klaganden regelbundet lagt ut annonser om sin försäljning i Facebookgruppen och berättat hur hon behandlat kunder på sin hälsomottagning. Storleken på gruppen har också en relevans med tanke på hur privat diskussionen i den kan anses vara och hur stor betydelse forumet kan ha för företagarnas ekonomiska intressen.
De klagande hävdar också att Yle brutit mot punkt 27 i Journalistreglerna då svenska.yle.fi publicerat en bild av Facebookdebatten, där också klagandes porträtt förekommer. Enligt klaganden är hon medlem i gruppen som privatperson.
Med samma motivering som ovan kan klaganden inte anses vara enbart privatperson i den Facebook-grupp där hon marknadsför de produkter hon säljer. Profilbilden av henne har publicerats just i det sammanhanget, det vill säga som en skärmbild av Facebook-debatten där hon ger rekommendationer om användning av kolloidalt silver. Samma profilbild är synlig för alla som söker klagandes öppna profil på Facebook. I rollen som företagare har hon också valt att använda motsvarande bilder av sig själv i marknadsföringen, bland annat på sin hemsida http://www.naturochhalsa.com/.
Svenska Yle har däremot inte publicerat något om de klagande som berör deras privata sfär. Övriga deltagare i diskussionerna har anonymiserats.
Sammanfattningsvis har Svenska Yles artikel behandlat en samhälleligt relevant fråga utgående från ett mångsidigt urval av källor. De sakuppgifter som framkommer i artikeln kan anses vara baserade på fakta eftersom de granskats och kontrollerats med flera av varandra oberoende källor samt evidensbaserad vetenskaplig forskning.
De klagandes verksamhet i Facebook-gruppen kan anses utgöra en del av deras affärsverksamhet, och därför kan de i det här sammanhanget inte betraktas som privatpersoner. Uppgifter om verksamheten i Facebook-gruppen har inte kunnat samlas in på annat sätt än genom att följa diskussionen. Med beaktande av gruppens natur och dess storlek har det också varit motiverat att publicera uppgifter om den slutna gruppen. De uppgifter Svenska Yle publicerat har inte heller inkräktat på skyddet av privatliv.
På basis av alla de uppgifter som Svenska Yle samlat in under arbetets gång har artikelns rubrik täckning i texten och baserar sig på sanna uppgifter och de klagande har hörts inför publiceringen i enlighet med Journalistreglerna.
På ovannämnda grunder anser vi att Svenska Yle inte har brutit mot de punkter i Journalistreglerna som nämns i klagan.
Beslut
JR 9: Det är tillrådligt att journalister i sitt arbete uppger sitt yrke. De ska försöka skaffa fram information på ett öppet sätt. Om samhälleligt betydelsefulla omständigheter inte kan utredas på annat sätt, kan journalister göra intervjuer och ta fram uppgifter även på sätt som avviker från det vanliga,
JR 27: Omständigheter som hör till privatlivet och är särskilt känsliga kan publiceras bara med tillåtelse av vederbörande eller om de har en ovanligt stor samhällelig betydelse. Skyddet för privatlivet bör beaktas även då man använder bilder.
Svenska Yle publicerade på sin webbplats en artikel om marknadsföring av silvervatten i sociala medier. Diskussioner i en sluten Facebookgrupp utnyttjades som en källa i artikeln. När artikeln skrevs fanns det enligt chefredaktören över 11 000 medlemmar i gruppen. I samband med artikeln publicerades anmälarnas Facebookuppdateringar där deras profilbilder var synliga.
Opinionsnämnden för massmedier konstaterar att journalister som källa kan utnyttja material som publicerats på Facebook, under förutsättning att publiceringen av materialet inte strider mot Journalistreglerna till exempel med hänsyn till skyddet av privatlivet. I detta fall kränkte inte publiceringen av anmälarnas synpunkter och profilbilder deras privatliv. Artikelns ämne var samhälleligt betydelsefullt, anmälarna hade en central roll med tanke på artikelns ämne, och artikeln behandlade inte deras privatliv utan deras yrkesverksamhet. Det var inte nödvändigt för redaktören att uppge sitt yrke i Facebookgruppen eftersom det var frågan om att ta fram uppgifter på sedvanligt sätt.
Opinionsnämnden för massmedier anser inte att Yle har brutit mot god journalistisk sed.
Beslutet fattades av:
Elina Grundström (ordf.), Ilkka Ahtiainen, Lauri Haapanen, Antti Kokkonen, Pentti Mäkinen, Tapio Nykänen, Sami Koski, Ismo Siikaluoma, Aija Pirinen.