Klagan 25.6.2013
Klagan gäller första sidans rubrik ”Han har råd att vara hemma” till en artikel i Vasabladet 16.6.2013. Artikeln handlar om klagandens pappaledighet. Klaganden skriver att fokus under intervjun, och även i det artikelutkast som sändes till honom, låg på familjevärden. Även den slutliga artikeln motsvarade intervjun. Huvudrubriken som lyfts upp på första sidan avvek dock helt från den övriga linjen och kom som en chock för klaganden.
Enligt klaganden frågade redaktören honom under intervjuns gång om hans syn på varför så få pappor stannar hemma. Han berättar att han svarat att det är allmänt känt att ekonomin är största orsaken – kvinnan är vanligen den i familjen som har lägre lön och därför är det ekonomiskt lönsammare att mamman stannar hemma. Klaganden berättar vidare att han sagt att valet i deras fall gjordes på andra grunder, eftersom han och hans hustru tjänar ungefär lika mycket. I ekonomiskt hänseende spelade det ingen roll för familjen vem som stannar hemma.
Klaganden fick granska artikeln på förhand och hade inget att anmärka om den. Däremot hade första sidans rubrik ”Han har råd att vara hemma”, som skrevs av Vasabladets redaktion, enligt klaganden en alldeles annan betydelse och ton, i den meningen att ”den här pappan har så mycket pengar att han kan stanna hemma”. Rubriken motsvarade enligt klaganden inte på något sätt intervjun där familjens tillgångar inte behandlades.
Vasabladets genmäle 13.8.2013
Chefredaktör Camilla Berggren svarar att redaktionen har följt normal journalistisk praxis: Journalisten samlar in fakta, skriver och lämnar materialet till redaktionssekreteraren. Texter, ingresser och speciellt rubriker editeras, dvs. skrivs om. I detta fall hade redaktionssekreteraren ändrat den ursprungliga rubriken till ”Han har råd att vara hemma”.
Uttrycket ”ha råd” behöver inte på svenska uppfattas som specifikt ekonomiskt. I talspråk använder man enligt chefredaktören ofta uttrycket ”ha råd” i betydelsen vilken acceptans något har eller vilket värde man ger något, i detta fall pappaledigheten. På tyska heter det ”sich erlauben können”, att kunna tillåta sig något.
Enligt Svenska Akademins Stora Svenska Ordbok används ”ha råd” också bildligt i fråga om annat värde. Exempel: ”En chans hon inte har råd att missa.”
På insidan lyder rubriken ”Tiden med barnen kan inte värderas i pengar”. Enligt Berggren följer då logiskt slutsatsen att Kulla ”har råd att vara hemma med barnen”. Det är inte pengarna utan tiden han värderar, dvs. har råd med.
Medierna är beroende av privatpersoner som ställer upp som exempel i artiklarna. Därför är det enligt chefredaktören viktigt att kontakterna sköts korrekt. I detta fall har ingen negativ uppsåt funnits och klagan handlar enbart om första sidans rubrik och ingress som skärpts till under redigeringsprocessen. Det handlar enligt huvudredaktören om semantik, dvs. om hur man uppfattar språket.
Avgörande
Avgöranden om innehållet i informationsförmedlingen ska fattas på journalistiska grunder.
Denna beslutanderätt får inte under några omständigheter överlåtas till någon utanför redaktionen (JR 2). Rubriker, ingresser, pärm- och bildtexter, löpsedlar och annan exponering ska ha en grund i innehållet (JR 15). Man bör gå med på intervjuobjekts begäran att få granska sitt uttalande innan det publiceras, om publiceringstidtabellen tillåter det. Granskningsrätten gäller enbart intervjuobjektets egna uttalanden och får inte innebära att den journalistiska beslutanderätten överlåts till någon utanför redaktionen (JR 18).
Klaganden framträdde i tidningens huvudartikel under sitt eget namn och på bild. Utifrån artikeln på såväl första sidan som nyhetssidan fick man en positiv bild av den intervjuade. I rubriken på nyhetssidan konstaterade han: ”Tiden med barnen kan inte värderas i pengar”. I den omfattande artikelhelheten ingick även andra artiklar, och helheten fokuserade uttryckligen på ekonomiska orsaker och följder i fråga om hemmavården av småbarn.
Enligt Opinionsnämnden för massmedier innehöll rubriken på första sidan inget fel, oberoende av hur man tolkar uttrycket ”ha råd”. Rubriken svarade även mot texten där man berättade att inga ekonomiska hinder föreligger för den intervjuade att stanna hemma och sköta sitt lilla barn. Han avvek från den vanligaste modellen i finländska barnfamiljer, där mamman stannar hemma med barnen. Detta framgick dessutom av artikeln på första sidan där klaganden fick berätta att det i deras familj inte är ekonomiska grunder som avgör vilkendera föräldern som sköter barnen.
Klaganden hade i enlighet med Journalistreglerna fått läsa sina egna uttalanden på förhand. Granskningsrätten omfattar dock inte till exempel artikelns synvinkel eller rubrikerna, om vilka redaktionen beslutar självständigt inom ramen för sin journalistiska beslutanderätt.
Opinionsnämnden för massmedier anser att Vasabladet inte har brutit mot god journalistisk sed.
Beslutet fattades av:
Risto Uimonen (ordf.), Jukka Ahlberg, Ulla Ahlmén-Laiho, Hannu Helineva, Timo Huovinen, Riikka Kaihovaara, Juha Keskinen, Heli Kärkkäinen, Riitta Ollila, Riitta Pollari, Veikko Valtonen och Heikki Vento.