vastuullistajournalismia_vaaka_SWE

4830/SL/12

Vapauttava

Opinionsnämndens för massmedier friande beslut i ett ärende som rör sanningsenlig informationsförmedling och klagandens egen ståndpunkt. Det skrevs om klaganden att han tillsammans med en annan person hade gjort en anonym polisanmälan. Klaganden har inte avgett sin egen ståndpunkt till tidningen.

Klagan 1.3.2012

Klaganden anser att tidningen i sin ledare den 1 mars 2012 har publicerat ett grundlöst påstående om honom och en annan person. Det hängde samman med ett Facebook-inlägg av en lagtingsledamot där han kallade Sveriges då ofödda prinsessa för ”parasit”. Enligt klaganden var detta uttalande, som fick stor spridning i nordiska medier, en ärekränkning.

En anonym polisanmälan gjordes om Facebook-inlägget. I ledaren hävdades att två namngivna personer, varav den ena är klaganden, stod bakom polisanmälan. Enligt klaganden stämde detta inte.

Nya Ålands genmäle 18.4.2012

Chefredaktör Jonas Bladh skriver att ledaren var ett led i en lång diskussion initierad av klaganden och hans åsiktsfränder. De hade blivit upprörda över ett Facebook-inlägg av en lagtingsledamot och skrev om detta i sociala medier, på tidningarnas hemsidor samt i insändare. Nya Ålands ledare handlade om överreaktionerna i denna debatt. I en bisats nämndes att klaganden och en annan person stod bakom en anonym polisanmälan mot lagtingsledamoten om ärekränkning. Anmälan ledde inte till några åtgärder, då ingen målsägande stod att finna till brottet.

Enligt chefredaktören berättade klaganden på Facebook om anmälan redan innan den lämnades in till polisen. Han berättade också att han var stolt över att det var han som ”kastat första stenen”. Bladh anser att klaganden genom sin egen aktivitet i frågan långt mer än tidningen dragit uppmärksamhet till sin person och sitt agerande.

Efter att ledaren publicerades kontaktade klaganden redaktionen upprepade gånger. Klaganden informerades om att tidningen kan publicera hans ståndpunkt i ärendet. Någon sådan har redaktionen dock inte fått. Däremot gick diskussionen het på tidningens webbplats. Där deltog också ledarskribenten, som berättade att tidningen utrett bakgrunden till anmälan. Denna analys publicerades även i papperstidningen nästa dag.

Avgörande

Det är journalisters plikt att sträva efter en sanningsenlig informationsförmedling (JR 8). Om journalister framställer information om en klart identifierbar persons eller parts agerande och därmed ger denna en mycket negativ publicitet, ska de ge föremålet för kritiken möjlighet att framföra sin egen syn redan i samma sammanhang (JR 21). Ifall det inte är möjligt att höra den som blivit föremål för den mycket negativa publiciteten samtidigt, kan det vara nödvändigt att höra personen i efterhand. Om så inte sker, hör det till god sed att publicera personens egen ståndpunkt (JR 22).

Tidningens ledare var en kommentar i en diskussion som väckt både lokal och internationell uppmärksamhet. Enligt ledaren orsakade lagtingsledamotens Facebook-inlägg sist och slutligen ingen folkstorm på Åland, utan det var klaganden och en annan person som stod bakom flera av kommentarerna. Det uppgavs att de hade gjort en polisanmälan i syfte att svartmåla lagtingsledamoten som skrivit om den svenska prinsessan. Ledarredaktören påpekade också att det inte är yttrandefrihet att få smutskasta andra på nätet och önskade att den åländska debatten skulle gå vidare till mer väsentliga frågor. I ett ledarstick dagen därpå förklarades bakgrunden till det påstående som publicerats dagen innan. Dessutom bad redaktören om ursäkt av klaganden och den andra personen som nämndes i ledaren, om påståendet inte stämde.

Klaganden har varit uppställd i kommunalvalet och livligt debatterat samhälleliga frågor i offentligheten. Mot denna bakgrund bör han också kunna tåla hård kritik. I Nya Ålands ledare blev klaganden emellertid föremål för så negativ publicitet att han hade rätt att få sin egen ståndpunkt publicerad. Redaktionen erbjöd klaganden denna möjlighet men han avböjde. Tidningen agerade korrekt när den förklarade för läsarna vad påståendet om klaganden grundade sig på. Tidningen skulle ha tjänat sina läsare ännu bättre om denna information hade ingått redan i den ursprungliga ledaren. Nämnden har dock inte fått några bevis på att artiklarna skulle ha innehållit väsentliga fel.  

Opinionsnämnden för massmedier anser att Nya Åland inte har brutit mot god journalistisk sed.

Beslutet fattades av:
Risto Uimonen (ordf.), Jukka Ahlberg, Ulla Ahlmén-Laiho, Ollijuhani Auvinen, Hannele Haanpää-Holappa, Anna-Liisa Hämäläinen, Lauri Karppi, Juha Keskinen, Tuomo Lappalainen, Salla Nazarenko, Riitta Ollila och Jaakko Ujainen.