vastuullistajournalismia_vaaka_SWE

4399/SL/10

Vapauttava

Opinionsnämndens friande beslut i ärende som rör människovärde. Genom att använda ordet "finsk" misskrediterade nyheten inte de finskspråkiga. Sammanhanget klargör att texten berättar om en finländsk medborgare och inte en person med finska som modersmål.

Klagan 6.10.2010

Enligt klaganden framställs i Hufvudstadsbladets artikel ”Finsk man arresterad för sex med minderårig” (15.09.2010) den brottsmisstänkta personens etniska bakgrund på ett misskrediterande sätt. I svenskan som talas i Finland betraktas skillnaden mellan en finsk- och en svenskspråkig som vidare än enbart på språknivå. Denna skillnad yppar sig enligt klaganden så att man i finlandssvenskan använder uttrycken (finlands)svensk och finne/finsk när man talar om nationalspråkgrupperna. Svenskans uttryck ”finsk” syftar på den finskspråkiga majoriteten i Finland och utesluter den svenskspråkiga befolkningen. Därmed kan uttrycket ”finsk” enligt klaganden karaktäriseras som etniskt, precis som då man i finskan skulle tala om exempelvis samerna eller romerna. Hela befolkningen i Finland, oberoende av etniskt ursprung, åsyftas med uttrycket ”finländsk”.

Enligt klagan smädar bruket av ordet ”finsk” i brottsnyheten språkmajoriteten och kan skapa negativa attityder gentemot majoriteten, fastän etnisk bakgrund inte bör lyftas fram obefogat. I nyhetens rubrik och en gång i själva texten används ordet ”finsk” i stället för ”finländsk”. Andan i artikeln är att en person uttryckligen tillhörande majoriteten har anhållits för samlag med minderårig. Klaganden anser att bruket av ordet ”finsk” i detta sammanhang framställer personens etniska ursprung på ett osakligt sätt, för att det inte har någon som helst betydelse för nyheten.

Hufvudstadsbladets svar 29.10.2010

Chefredaktör Hannu Olkinuoras ursprungliga svar:
“Notisen i fråga använder uttrycket en finsk man för att beskriva gärningsmannen som en finländare. Av sammanhanget kommer tydligt fram att denna beskrivning används för att göra skillnad mellan en annan nationalitet. Att han är finländare gör att notisen överhuvudtaget publiceras vilket alla läsare förstår. Uttrycket finsk hänvisar entydigt i sammanhanget till alla finländare oavsett modersmål.

Distinktionen mellan finsk och finländsk beror på sammanhanget och används för det mesta som synonymer. En entydigt gällande skillnad i svenskt språkbruk finns inte. Därför anser Hbl att tidningen har följt de journalistiska reglerna. Den klagande har inte bett om att få kommentera eller rätta artikeln i tidningen.”

Chefredaktör Hannu Olkinuoras svar som finskspråkigt referat:
Uutisessa käytetään ilmaisua ”en finsk man” kuvattaessa epäiltyä suomalaisena (som en finländare). Asiayhteydestä käy selvästi ilmi, että ilmaisulla halutaan korostaa kansallisuutta. Juuri suomalaisuuden (finländare) vuoksi uutinen ylipäänsä julkaistaan, minkä kaikki lukijat ymmärtävät. Ilmaisu finsk viittaa tässä yhteydessä kaikkiin suomalaisiin (finländare) äidinkielestä riippumatta.

Enligt chefredaktören beror skillnaden mellan uttrycken ”finsk” och ”finländsk” på sammanhanget, och oftast används orden som synonymer. Det görs ingen entydig skillnad mellan dem i svenskan. Klaganden har inte heller bett om möjlighet att kommentera eller korrigera nyheten.

Avgörande

Allas människovärde ska respekteras. Etniskt ursprung, nationalitet, kön, sexuell orientering, övertygelse eller därmed jämförbar egenskap ska inte framställas på ett ovidkommande eller nedlåtande sätt (JR 26).

I nyheten i Hufvudstadsbladet berättas att Thailands polis har anhållit en finsk man misstänkt för att ha haft sexuellt umgänge med en minderårig. I nyhetens rubrik används begreppet ”finsk” och texten orden ”finsk” och “finländske”. Klaganden har inte bett om rättelse av ett eventuellt fel eller erbjudit sitt eget ställningstagande för publicering.

Som Opinionsnämnden för massmedier ser på saken blir den i Thailand uppdagade misstanken om utnyttjande en nyhet i Finland eftersom saken gäller en finländsk medborgare. Utan att ta ställning till begreppens ”finsk” och ”finländske” semantiska skillnader konstaterar nämnden att nyheten avser uttryckligen en medborgare i Finland och inte en person med finska som modersmål. Detta framkommer ur sammanhanget. Om klaganden hade velat få fram sin egen ståndpunkt hade han kunnat be om utrymme för den av tidningen.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Hufvudstadsbladet inte har brutit mot god journalistisk sed.

Beslutet fattades av: Risto Uimonen (ordf), Merja Ahtiainen, Sari Autio, Jussi Eronen, Anssi Halmesvirta, Juha Kulmanen, Tuomo Lappalainen, Janne Laukkanen, Inkeri Pasanen och Susanna Reinboth.