vastuullistajournalismia_vaaka_SWE

4261/YLE/10

Vapauttava

Opinionsnämndens friande beslut i ärende som rör radiokolumn. En ironisk granskning av den svenskspråkiga minoriteten och dess ställning äventyrar inte människovärdet.

Opinionsnämndens friande beslut i ärende som rör radiokolumn. En ironisk granskning av den svenskspråkiga minoriteten och dess ställning äventyrar inte människovärdet.

Klagan 1.2.2010

Enligt klagan bryter Kirsi Virtanens radiokolumn ”Kannattaako pakkoruotsista maksaa?” som sändes i Yle Radio 1 den 27. januari 2010 mot punkterna 8, 11 och 26 i Journalistreglerna, dvs. strävan efter en sanningsenlig informationsförmedling, åtskiljande av fakta och fiktion samt respekt av människovärde.

Programmet är enligt klagandena ett frontalangrepp på finlandssvenskarna. Sverige erövrade Finland, de svenskspråkiga förtrycker den finskspråkiga befolkningen och är därför jämförbara med ryssarna som ockuperade Estland och tvingade esterna att lära sig ryska. Enligt klagandena har detta hårresande resonemang ingen som helst likhet med sanningen. Virtanen påstod rentav att finlandssvenskarna inte upplever att de är finländare utan svenskar som är tvungna att bo i Finland. Detta påstående går inte att verifiera.

Virtanen använde sommaren 2009 begreppet ”huggormar” om finlandssvenskarna. I programmet i januari 2010 kallade hon finlandssvenskarna ”svedupetterit”. I båda fallen bryter Virtanen mot den punkt i Journalistreglerna som kräver att allas människovärde bör respekteras. Efter huggormsliknelsen kritiserades Virtanen hårt i finlandssvensk press och radio. Klagandena misstänker att januariprogrammet kan ha varit Virtanens personliga vendetta mot finlandssvenskarna.

Rundradions svar 3.3.2010

Kanalchef Heikki Peltonen svarar att ”Kirsi Virtanen” är en personligt hållen kolumn i vilken redaktören betraktar fenomen i omvärlden ur sin egen synvinkel. Det är kännetecknande för programmet att redaktören för fram sina åsikter om de mest varierande ämnen också på ett tillspetsat sätt. Både vårt lands finsk- och svenskspråkiga befolknings attityder belystes dels i skenet av redaktörens egna erfarenheter och dels tillspetsat generaliserande.

Okonventionella sammanliknanden av exempelvis skolämnena religion och svenska eller Finlands svenskspråkiga och Estlands ryskspråkiga minoritet är i fråga om ställningstagande kåserier ett typiskt sätt att skapa effekt. Kolumnens detaljer blir förankrade och motiverade vid en genomlyssning av programmet. Enligt kanalchefen tydliggörs dess stilart från första början. Bruket av det lekfulla ”svedupetteri”-begreppet är i denna stilart utomordentligt väl underbyggt.

Det är begripligt att Virtanens kolumn kan förarga en lyssnare med en annan åsikt – må denne vara svenskspråkig eller inte. I och med detta har man i varje fall inte brutit mot Journalistreglerna. Enligt kanalchefen hör det till yttrandefriheten att kunna kritisera i samhället eller i delar av det rådande attityder, lagstiftning och rentav grundlagsenliga rättigheter.

Avgörande 6.5.2010

Journalister ska sträva efter en sanningsenlig informationsförmedling (JR 8). Allmänheten ska kunna skilja fakta från åsikter och fiktivt material. Inte heller bild- eller ljudmaterial får användas på ett vilseledande sätt (JR 11). Allas människovärde ska respekteras. Etniskt ursprung, nationalitet, kön, sexuell orientering, övertygelse eller därmed jämförbar egenskap ska inte framställas på ett ovidkommande eller nedlåtande sätt (JR 26).

Radiokolumnen behandlade det svenska språkets och finlandssvenskarnas ställning i Finland, bland annat den så kallade tvångssvenskan. ”Kirsi Virtanen” är till sin karaktär ett mellanting mellan kolumn och kåseri, och dess uppgift är bland annat att föra in nya synvinklar i det offentliga samtalet. Kolumnister och kåsörer kan förtreta sina lyssnare och använda även tillspetsade uttryck i framförandet av sina åsikter till lyssnaren. Kolumnen, kåseriet och essän ligger inom journalistiken närmast skönlitteraturen och har därmed mest utrymme för framställarens frihet. Följaktligen är det då naturligt att man rör sig i gränsmarkerna mellan fakta och fiktion.

Opinionsnämnden för massmedier betonar att yttrandefriheten är en vägande grundrättighet. Vad som helst kan dock inte sägas. Ju närmare man rör sig från det allmänna i riktning mot det privata, desto mer nogsamt bör man ta hänsyn till kraven i Journalistreglernas punkt om människovärdet. Kolumnisten bedömde i sin ironiska stil den svenskspråkiga minoriteten och dess ställning i det finländska samhället utan att äventyra ett människovärdigt bemötande av dem.

Opinionsnämnden för massmedier anser att Yle Radio 1 inte har brutit mot god journalistisk sed.

Beslutet fattades av:
Matti Saari (1. viceordförande), Merja Ahtiainen, Sari Autio, Jussi Eronen, Seija Lappalainen, Janne Laukkanen, Inkeri Pasanen, Susanna Reinboth och Titta Sinisalo.