KLAGAN FST sände 7.4 2001 programmet Kustkanalen, som behandlade internat vid folkhögskolor och yrkesskolor. I programmet inmundigade eleverna alkohol och öl i elevhemmets utrymmen. Enligt klagan hade redaktören för programmet bett en 16-årig flicka filma en vanlig onsdagskväll för programmet. Eleverna hade först vägrat ställa upp på filmningen, men redaktören övertalade dem med löfte om att ingen kommer att kännas igen på filmen. Fastän elevernas ansikten inte syns i programmet, kan de ändå identifieras. Klagandena frågar om det är förenligt med god journalistisk sed att låna ut en videokamera och be en 16-åring filma minderåriga elever som dricker alkohol. I klagan hänvisas också till att redaktören skulle ha uppmanat eleverna att ordna en fest.RUNDRADIONS SVARFST:s programdirektör Leif Jakobsson och sektorchefen för nyheter och aktualiteter Asta Lumikero berättar i sitt svar att programmet hade fokuserat på frågan i vilken mån ungdomar som just har gått ut högstadiet kan ta vara på sig själva. Avsikten med programmet var att väcka debatt om skolornas internat och de minderåriga elevernas trygghet. Saken behandlades på ett allmänt plan och ingen särskild skola pekades ut. I programmet hördes bland annat en rektor, en skolkurator, ordföranden för Folkhögskolföreningen samt en elev som hade avbrutit sina studier på grund av en otrevlig studiemiljö. Enligt de uppgifter som Kustkanalen hade fått finns det stora brister i övervakningen av internaten, man ordnar fester i internaten och det förekommer störningar. För att kontrollera saken frågade Kustkanalens reporter eleverna vid en yrkesskola om de brukade ordna fester i internatet och fick veta att det planerades en fest till följande dag. De 16-19 åriga ungdomarna gav inte reportern och fotografen lov att filma festen men gick med på att filma själva. Reportern gav inte ungdomarna några instruktioner om vad som borde filmas, ungdomarna uppmanades bara att inte filma ansikten för att skydda deras egen identitet. Eleverna informerades om hur bildmaterialet skulle användas samt att det inte skulle användas mot deras vilja. För att skydda elevernas identitet suddades deras ansikten ut och bildmaterialet klipptes. Skolan syntes inte heller i programmet och det nämndes inte heller vid namn i programmet. I programmet intervjuades ingen som kunde ha förknippats med skolan. AVGÖRANDEI klagan hänvisas till att reportern skulle ha uppmanat eleverna att ordna en fest och därmed arrangerat situationen, som man rapporterade om i programmet. Rundradion berättar för sin del att journalisten hade fått veta om den ifrågavarande festen när hon var i kontakt med ifrågavarande skola. Man höll då redan på att planera en fest att hållas följande dag. Parternas berättelser skiljer sig diametralt i denna fråga. Nämnden började inte bedöma tillförlitligheten i parternas berättelser eller i övrigt utreda vad eleverna och redaktören de facto diskuterade, och lät bli att behandla den delen av klagan.I programmet visades material som eleverna själva hade filmat. Reporterteamet hade först försökt skaffa bildmaterialet med normala metoder, men när det inte lyckades gav de en kamera åt en elev. Enligt nämnden var tillvägagångssättet motiverat eftersom det handlade om allmänt betydelsefull information om säkerheten i internaten som journalisterna inte själva kunde skaffa. Med hjälp av bildmaterialet påvisade journalisterna brister i övervakningen av internaten och följderna av den bristande övervakningen. Eleverna var inte föremål för kritiken, utan den riktades mot de instanser som bär ansvaret för att övervakningen ordnas. Ämnet förutsatte ändå en särskild noggrannhet eftersom ungdomarna visades i ett tvivelaktigt sammanhang. Bildmaterialet hade därför behandlats så att eleverna inte direkt kunde identifieras i programmet. På dessa grunder anser nämnden att Rundradion inte har brutit mot god journalistisk sed.
Meny