vastuullistajournalismia_vaaka_SWE

2991/SL/01

Vapauttava

KLAGAN Hufvudstadsbladet publicerade den 2.2 2001 en artikel, som handlade om ålänningarnas uppfattningar om bland annat finländare från fastlandet. Enligt artikeln förhåller sig de åländska ungdomarna avogt till finskspråkiga. Rubriken på blänkaren på första sidan lydde ”Nu är det bevisat / Ålänningarna ogillar finnar”. Artikeln på insidan var rubricerad ”Åländska ungdomars inställning kartlagd/Hellre somalier än finnar”. Enligt klaganden svarar rubriken på blänkaren på förstasidan inte mot artikelns innehåll utan är rasistisk och stämplar en folkgrupp.TIDNINGENS SVARHufvudstadsbladets chefredaktör Erik Wahlström uppger att Ålands fredsinstitut hade beställt en undersökning om åländska skolungdomars attityd till finskspråkiga, finlandssvenskar, svenskar, iranier, somalier och kosovoalbaner. På grund av forskningsmetoden kunde man inte undvika att någon grupp skulle rankas lägre och någon annan högre. De finskspråkiga placerade sig i undersökningen lägst. När undersökningen presenterades för pressen, berättade undersökningens uppdragsgivare själv att respondenterna förhållit sig ”negativt” till finskspråkiga, fastän deras syn på finskspråkiga i verkligheten var ”minst positiv”. HBL:s rubrik byggde alltså på en tolkning, som uppdragsgivaren hade framfört, varefter saken tillspetsades på ett sätt som är typiskt för rubriker.Rubriken debatterades flitigt på HBL:s insändarsida under veckorna som följde på nyheten. I sitt eget inlägg beskrev tidningens chefredaktör rubriken som ett misstag, inte som tidningens linje. Även klaganden kunde ha deltagit i debatten på insändarsidan. Rubriken handlade inte alls om rasism, som klaganden anser.AVGÖRANDEI direktiven om god journalistisk sed har det ställts det uttryckliga kravet att man i medierna inte på ett ovidkommande eller kränkande sätt framhäver en persons börd, nationalitet eller annan egenskap. I allmänhet har nämnden betonat vikten av yrkesetiskt övervägande vid förmedlingen av nyheter om minoriteter. Nu avsåg nyheterna finnar i riket och nämnden fann inte att de skulle ha behandlats på ett ovidkommande eller kränkande sätt i artikeln eller rubriken. I rubriken ges läsarna det första intrycket av vad artikeln innehåller. Rubriken får vara tillspetsad eller förenklad. Den kan också vara bristfällig och anspela på bara en del av artikeln, den behöver inte täcka allt som berättas i artikeln. En kränkande eller på ett negativt sätt stämplande rubrik eller alltför oförbehållsamma slutsatser som ingår i den kan däremot strida mot god journalistisk sed. Nu hade tidningen utformat rubriken på förstasidesblänkaren så att den väckte uppmärksamhet på ett fartfyllt sätt, varvid den blev inexakt. Den innehåll en klar risk för generaliseringen, att alla ålänningar förhåller sig avogt till finskspråkiga. Avsikten med rubriken hade endast varit att fånga läsarnas uppmärksamhet och få dem intresserade av artikeln. Då ändå själva nyhetstexten och den mera omfattande artikeln på insidan beskrev innehållet i undersökningen på ett sakligt sätt har tidningen enligt nämndens åsikt inte brutit mot god journalistisk sed.