vastuullistajournalismia_vaaka_SWE

2658/SL/98

Langettava

KLAGANArbetarbladet publicerade den 4.6.1998 en artikel under rubriken ”Redan första hösten blev hon hackkyckling” i vilken några elever i en Åboskola samt deras föräldrar kritiserade skolan. Ur artikeln framgick det att en elevs mor hade underställt en lärares handlande länsstyrelsen för prövning redan för andra gången. I artikeln beskrev eleverna och deras föräldrar vissa lärares godtyckliga beteende och sätt på vilket de tilltalade sina elever, kallande dem dumma och förutspående dem att de inte skulle duga till mer än diskare. Mera utförligt skildrades de svårigheter som en elev upplevde, bland annat om villkor som hon hade fått och vars grunder bestreds och där förhöret till en början inte ordnades på ett sakligt sätt. De elever som intervjuades i artikeln uppgav också att de inte vände sig till skolans kurator med sina problem eftersom de inte hade förtroende för henne. Bredvid artikeln hade man publicerat en intervju med skolans rektor under rubriken” Många elever för få lärare”.Klaganden, skolkuratorn, anser att artikeln var osann och byggde på subjektiva känslor. Skolans rektor fick inte se artikeln innan den publicerades. Lärarna, som var föremål för granskning, visste lika lite som skolkuratorn själv något om artikeln innan den publicerades. Som bilaga till klagan finns ett osignerat brev, i vilket det betonas att ingen av skolans lärare hördes när artikeln skrevs och att de intervjuade elevernas berättelser inte har kontrollerats. Tidningen borde åtminstone ha inväntat länsstyrelsens beslut, som inte gav klaganden någonting.TIDNINGENS SVARChefredaktör Alf-Erik Helsing konstaterar att mobbning i skolan inte kan förbigås med tystnad och att problemet inte minskas av att lärarna är inblandade direkt eller indirekt. Lärarna utövar makt och massmedierna har till uppgift att granska deras verksamhet kritiskt. Journalisten som skrev artikeln har undersökt fenomenet i flere år och presenterat sina resultat i bokform och i en rad artiklar. I den ifrågavarande artikeln uppträder föräldrarna med sina egna namn, eleverna är på egen begäran anonyma. Namnen på de kritiserade lärarna uppgavs inte.I artikeln upprepas sakligt de intervjuades redogörelser för händelser i skolan som de betraktar som mobbning eller trakasserier mot enskilda elever . Åsikterna är de intervjuades inte skribentens. I klagan preciseras inte beskyllningarna och sakfel påvisas inte. Klaganden har inte heller tillställt tidningen ett genmäle eller begäran om rättelse. Rektorn blev underrättad om att intervjun med henne kommer att publiceras och hon begärde inte att få kontrollera sina uttalanden. Rektorn konstaterade i intervjun att man borde ta itu med problemen i ett så tidigt skede som möjligt. I beslutet från länsstyrelsens svenska skolavdelning var slutsatserna likartade. Där konstaterades det att skolan bär huvudansvaret för att samarbetet mellan hem och skola fungerar samt att de bristande kontakterna mellan klassföreståndaren och vårdnadshavaren var huvudorsaken till konflikterna. Institutioner och vuxna måste ha mera mognad att sköta frågorna än barn. Tonfallet i klagan visar kanske för sin del att något har gått snett. Chefredaktören anser att klagan därför är omotiverad.AVGÖRANDEEnligt journalistreglerna bör individens rykte skyddas. Om en omnämnd eller annars identifierbar person kritiseras mycket hårt eller om det framförs påståenden som kan skada denne är det förenligt med god sed att samtidigt publicera denne persons synpunkter.Arbetarbladets artikel behandlade en lokalt viktig fråga som också hade en avsevärd allmän betydelse. Att kritisera skolans och lärarnas verksamhet är i sig godtagbart. I artikeln uppgavs skolans namn så att deras identitet röjdes sannolikt för en del av läsarna fastän ingen nämndes vid namn.Tidningen publicerade samtidigt en intervju med rektorn, där denne på ett allmänt plan svarade på kritiken som hade framförts. Detta kan inte betraktas som tillräckligt. Speciellt den lärare som beskylldes för mobbning av en elev utsattes för en så hård kritik att det kan anses ha påverkat den vördnad och det förtroende, som en framgångsrik skötsel av läraruppdraget förutsätter. Därför borde Arbetarbladet ha gett henne en möjlighet att svara på kritiken i samtidigt. Arbetarbladet har genom sin underlåtenhet brutit mod god journalistisk sed varför Opinionsnämnden för massmedier ger tidningen en anmärkning.