vastuullistajournalismia_vaaka_SWE

Uttalande om principer för radering av nätinnehåll

Bakgrund

I och med den ökande användningen av sökmotorer och diskussionen kring informerad självbestämmanderätt och rätten att bli glömd har medierna fått ta emot allt fler önskemål om radering av innehåll som publicerats på nätet. Opinionsnämnden för massmedier har i ett tidigare principuttalande om nätarkiv slagit fast att arkiv på nätet utgör ett historiskt material som inte bör modifieras förutom i mycket sällsynta undantagsfall. 

Efter principuttalandet 2009 har det innehåll som publiceras på nätet blivit mångsidigare och sökmotorerna utvecklats. Innehåll som en gång publicerats på nätet kan dyka upp flera år senare till exempel på basis av ett namn som förekommer i materialet. Därför har det blivit nödvändigt att med ett uttalande ta ställning till allt innehåll som medierna publicerar på nätet, och inte enbart till traditionella nätarkiv.

Tillämpningsområde

Det här uttalandet tar ställning till radering eller redigering av innehåll som utförs i efterhand, entydigt efter publiceringstidpunkten. Uttalandet behandlar inte korrigering eller redigering av färska artiklar och inslag eller uppföljningen av nyhetshändelser som utvecklas.

Principer för radering av nätinnehåll

Enligt Opinionsnämnden för massmedier utgör det innehåll som medierna publicerat på nätet historiskt material som inte bör modifieras förutom av synnerligen vägande skäl. 

Nämnden konstaterar att radering av innehåll som publicerats tidigare ingår i den journalistiska beslutanderätten. Enligt god journalistisk sed är det emellertid endast motiverat att radera innehåll i synnerligen sällsynta undantagsfall, när gammalt journalistiskt innehåll som kan hittas på nätet orsakar privatpersoner följder som kan anses vara oskäliga. 

En begäran om radering av innehåll kan tolkas som ett försök att påverka informationsförmedlingen, och att bifalla en sådan begäran kan innebära att man överlåter den redaktionella beslutanderätten. Därför ska chefredaktören alltid ha vägande och journalistiskt hållbara grunder för att bifalla en sådan begäran, och enbart chefredaktören kan fatta ett sådant beslut. 

Journalistreglerna förutsätter att publicering av namn och andra uppgifter som kan leda till identifiering övervägs omsorgsfullt om personen blir föremål för synnerligen negativ publicitet eller om innehållet behandlar personens privatliv. På grund av det så kallade digitala fotspår som uppstår utifrån namn och andra identifieringsuppgifter rekommenderar nämnden att publicering av innehåll på nätet övervägs särskilt omsorgsfullt. Det finns skäl att ta hänsyn till detta särskilt när det gäller publicering av identifieringsuppgifter om barn och unga, när innehållet berör deras privatliv på ett sätt som senare kan medföra oskäliga konsekvenser.

Nämnden betonar att medierna fattar och även i fortsättningen ska fatta sina publiceringsbeslut och eventuella raderingsbeslut oberoende av sökmotorerna. Sökmotorbolagen är själva ansvariga för sitt agerande när personuppgifter behandlas i sökresultaten. Inte heller kraven i EU:s allmänna dataskyddsförordning i fråga om rätten att bli glömd gäller innehåll som publicerats i massmedier. Nämnden påpekar att chefredaktörerna kan hänvisa personer som begär att innehåll raderas till sökmotorbolagen.

Preciseringar och rekommendationer

Enligt nämnden kan chefredaktören samtycka till att radera innehåll som mediet publicerat på nätet om innehållet enligt chefredaktörens bedömning medför uppenbart oskäliga konsekvenser för en privatperson. De här följderna ska bedömas i förhållande till allmänhetens rätt till information, som utgör en viktig del av yttrandefriheten.

Chefredaktörens prövningsrätt omfattar också raderingen av delar av innehållet, till exempel enskilda namn eller bilder. Allmänheten ska informeras om sådan efterhandsredigering av innehållet. Dessutom ska man ange hur och när innehållet har redigerats. 

Uppenbart oskäliga konsekvenser för individen kan uppstå till exempel om situationen förändrats väsentligt efter publiceringen eller om avgörande ny information kommit till redaktionens kännedom. Chefredaktören kan då komma fram till att det innehåll som publicerats på nätet ger en felaktig bild av personen på ett uppenbart skadligt sätt. Enligt nämnden är det här sällsynt och kan till exempel gälla omständigheter med anknytning till personens hälsotillstånd eller barnens ställning. Det kan också vara fråga om att chefredaktören inte längre anser det vara motiverat att brott eller andra misstag som personen begått i sin ungdom kommer upp.

Utgångspunkten är att historien inte ska utplånas till exempel när det gäller vilka uppgifter personerna tidigare arbetat med eller hurdana politiska eller andra åsikter de framfört. Enbart en förändrad livssituation till exempel i fråga om arbets- eller förtroendeuppdrag, familjeförhållanden eller partipolitisk ståndpunkt utgör inte en grund för att radera eller efterhandsredigera innehåll. 

I vissa sällsynta fall kan uppgifter som publicerats på nätet äventyra personens säkerhet. Då kan det vara motiverat att chefredaktören går med på att redigera eller radera uppgifter. Risken att säkerheten äventyras ska vara objektivt sett trovärdig. Chefredaktören får också radera innehåll i andra fall där en individ enligt chefredaktörens bedömning utsätts för fullständigt oskäliga konsekvenser om informationen förblir tillgänglig.

Historien bör dock inte utplånas fullständigt, utan det finns skäl att någonstans bevara det ursprungliga orörda innehållet. Till exempel finns det skäl att bevara tidningarnas traditionella nätarkiv och e-tidningar orörda även om chefredaktören anser det motiverat att radera något från tidningens webbplats. 

Nämnden betonar att ett massmedium inte har någon skyldighet att gå med på att radera innehåll som följer journalistreglerna, och att Opinionsnämnden för massmedier inte i sina beslut kan kräva att sådant innehåll raderas. Inom ramen för sitt basavtal kan nämnden inte heller utan särskilda skäl behandla material som publicerats för mer än tre månader sedan.


18.3.2022