5979/YLE/15

Langettava

Yles redaktör bandade in en telefonintervju med kommunstyrelsens vice ordförande. Delar av det bandade materialet sändes senare i nyhets- och morgonsändningar i radion. Den intervjuade borde ha informerats om detta på förhand.

 

Anmälan 18.10.2015  

Anmälan gäller en intervju med anmälaren som publicerats på Yles webbplats och sänts i radio 13–14.10.2015. Yles redaktör ringde på tisdag kväll 13.10.2015 och ställde frågor om diskussionerna på Vörå kommunstyrelses möte på måndagen [12.10.2015]. Anmälaren berättar att han efter ett kort samtal sagt att han inte vill kommentera saken eftersom praxis är att endast styrelseordföranden och kommundirektören informerar efter möten.  

Ett par timmar senare kunde anmälaren läsa en intervju med sig själv på Yles webbplats trots att han klart och tydligt sagt nej och förklarat varför. Följande morgon fick anmälaren veta att han varit i direktsändning i Yle Österbotten. Redaktören hade utan anmälarens vetskap bandat samtalet och sänt delar av det i radion, vilket enligt anmälan strider mot journalisternas egna regler.  

 

Yles genmäle 11.11.2015 och tillägg till genmälet 15.2.2016  

 

Den ansvariga chefredaktören Marit af Björkestén svarar att Vörå kommunstyrelse på sitt möte 12.10.2015 beslutade utreda behovet av att bygga en ny stor skola. Denna kunde ersätta 3–4 mindre skolor. Yle Österbottens redaktör rapporterade om beslutet i en webbartikel på Svenska Yles webbplats och följande morgon i en studiodiskussion som sändes i Radio Vega Österbotten.  

Yles redaktör gjorde en telefonintervju med kommunstyrelsens vice ordförande [anmälaren]. Reportern presenterade sig klart och tydligt som journalist på Yle i början av samtalet. På grund av anmälarens ställning och långa politiska erfarenhet kan han antas ha förstått att det handlade om en intervju.

Enligt Björkesténs svar meddelade anmälaren i början av samtalet att han inte ville kommentera skolfrågan och bad redaktören kontakta kommunstyrelsens ordförande eller kommundirektören. Därefter talade dock anmälaren i flera minuter med reportern och svarade på hans frågor, redogjorde för beslutsgången och detaljer i ärendet. Detta tolkade redaktören som att anmälaren godkände intervjun.

Redaktören hade redan tidigare försökt nå kommunstyrelsens ordförande utan att lyckas. Därför var det enligt den ansvariga chefredaktören naturligt att han vände sig till vice ordföranden. Kommundirektören var inte en relevant informationskälla i sammanhanget, eftersom det handlade om en politisk tudelning och redaktören ville höra båda sidorna. Vice ordförande representerade majoritetsåsikten i omröstningen som slutade 5–3.

Anmälaren hade efter att intervjun publicerade varit i kontakt med redaktören och den ansvariga redaktören. Han undrade om Yle kunde göra en rättelse, men kan krävde dock inga korrigeringar av sakfel och sa att han står för de citat som publicerats på webben. Däremot ville anmälaren att redaktionen i en radiosändning skulle påpeka att anmälaren varit omedveten om att intervjun bandades.  Redaktionen bedömde dock att en sådan rättelse hade tett sig märklig i lyssnarnas öron och snarare väckt nya frågor än skapat någon klarhet.

Redaktören bad också om ursäkt för att han i intervjusituationen inte tillräckligt tydligt informerat om att intervjun bandades. Yle Österbotten har enligt Björkesténs genmäle inte publicerat några hemliga eller känsliga uppgifter. Anmälaren har inte heller dragit tillbaka sina uttalanden eller begärt att några sakfel ska korrigeras. Yle anser enligt Björkestén att det ur lyssnarnas synvinkel var viktigt att intervjun med anmälaren sändes. Anmälaren intervjuas ofta i sin roll som beslutsfattare och Yle Radio Vega Österbotten är en bekant aktör för honom. Vegas redaktör har inte i något skede hemlighållit sina intervjuavsikter. Därför hade han inte heller någon anledning att misstänka att en erfaren kommunal beslutsfattare inte skulle förstå att det rörde sig om en intervju som skulle sändas i radion.

 

Beslut

 

JR 9: Det är tillrådligt att journalister i sitt arbete uppger sitt yrke. De ska försöka skaffa fram information på ett öppet sätt. Om samhälleligt betydelsefulla omständigheter inte kan utredas på annat sätt, kan journalister göra intervjuer och ta fram uppgifter även på sätt som avviker från det vanliga.

JR 17: Intervjuobjekt har rätt att på förhand få veta i vilket sammanhang deras uttalanden kommer att användas. De ska också få veta om intervjun kan komma att användas i flera olika medier. Intervjuobjekt ska alltid meddelas ifall samtalet är avsett för publicering eller enbart som bakgrundsmaterial.

Yles redaktör ringde anmälaren som är kommunstyrelsens vice ordförande. Den intervjuade vägrade först kommentera styrelsemötet, men svarade sedan ändå på redaktörens frågor. Yle användes den intervjuades uttalanden i textform i en nyhet på webben och sände delar av den bandade intervjun i radions morgonsändning.  

En redaktör behöver inte informera om att ett samtal bandas och än mindre få tillstånd för att banda in intervjusamtalet när han eller hon ringt upp en person och sakligt presenterat sig för som en journalist i arbetet. Inspelningen kan precis som penna och papper användas för att göra minnesanteckningar 

Opinionsnämnden för massmedier har dock sedan lång tid tillbaka gjort den tolkningen att intervjupersonen alltid måste få veta om hans eller hennes röst används i radio, tv eller på nätet. Nämnden ser inte att det skulle vara något stort problem att den intervjuades svar i detta fall användes som grund för webbartikeln, trots att han inte ville kommentera saken. I det fall som är uppe för behandling antog redaktören att den intervjuade förstod att hans röst skulle komma att användas i radion. Han berättade dock inte uttryckligen detta för den intervjuade trots att denne i början av samtalet vägrade kommentera ärendet. 

Opinionsnämnden för massmedier anser att Yle har brutit mot god journalistisk sed och ger tidningen en anmärkning.

 

Beslutet fattades av:

Elina Grundström (ordf.), Pirjo Auvinen/Aapo Parviainen, Hannu Helineva/Katariina Anttila, Jyrki Huotari/Liina Matveinen, Ulla Järvi/Jussi Lankinen, Anssi Järvinen/Marko Forss, Riitta Kalliokoski/Eeva Ruotsalainen, Pasi Kivioja/Riikka Kaihovaara, Antti Kokkonen/Riitta Raatikainen, Heikki Kuutti/Niklas Vainio, Venla Mäntysalo/Maria Kaisa Aula, Paula Paloranta/Arja Lerssi-Lahdenvesi, Heikki Valkama/Seppo Määttänen och Johanna Vehkoo/Juha Honkonen.